Kategoriarkiv: Noterat

Hör mer om marknadsföring i QritiQ

I går lanserade jag och mina kollegor Anders Lundkvist, Ola Feurst och Stig G. Johansson podcasten QritiQ – hörpunkter om den sköna konsten marknadsföring. Redan nu finns ett introduktionsavsnitt med filosofen Horatius och premiärnumret om boken All Marketers are Liars utlagda. Välkommen att lyssna, tänka och kritisera.

QritiQ är både bredare (eftersom den spänner över all marknadsföring) och djupare (bidrar till tänkande) än Skolsmart som fokuserar på marknadsföring för skolfolk.

Välj själv i tre stadsdelar

Projektet VÄLJ SJÄLV vill engagera Skarpnäcks, Älvsjös och Enskede-Årstas unga i frågor om livsstil och konsumtion. Närmare bestämt handlar det om reklampåverkan, konsumenträtt, hållbar konsumtion och konsumentmakt. Allt äger rum i Skarpnäcks kulturhus under 3 hela dagar, den 15-17 november 2005

Efter en hastigt titt på vad det skall handla om börjar jag funder över varför dom satsar på dessa ämnen i projektform – för niondeklassare. Jag trodde det ingick i skolans vanliga uppgifter. Jag blir också nyfiken på den ”verktygslåda” som alla lärare får under besöket, ”fylld med konkret material och tips på hur man i klasserna kan jobba vidare med konsumtionstemat på olika sätt”. Hur som helst, spännande verkar det vara…

IBM rullar ut Kidsmart

Tidigare i vår noterade jag att IBM sponsrar skolor med datorer i sin satsning KidSmart. Förra veckan ringde en journalist som reserarch inför ett par artiklar som nu finns publicerade i Corren. Intervjun med mig rubricerades lite illa tycker jag (därför ekar jag den inte här), men i övrigt så stämmer texten med det jag ville säga. Bland annat ”Jag gillar dem som har modet att pröva” och ”Politikerna gör sitt ställningstagande redan i och med att skolan inte får de resurser som behövs för att uppnå de mål som politikerna bestämt. Personalen vill ju väl och tar därför emot det som bjuds”.

Det skolan inte klarar av…

…det tar andra hand om – i det här fallet fritidsverksamheten. I ett konkurrensperspektiv finns det alltså andra organisationer som kan göra det som skolan skall göra. Frågan är vem som fördelar resurserna?

Svenska Dagbladet skriver idag om några superbra grejor som fältare i Skärholmen dragit igång. ”Många ungdomar som vi träffar i vår stadsdel vet ingenting om vilka som styr samhället och hur det styrs” säger Mantha Kasagianni som är fältassistent i Skärholmen. I stället för att klaga har hon gjort något åt det och tillsammans med kollegan Claude Brochard ordnat utbildning för hundratals av dom som skolan inte tagit sitt ansvar för enligt lagen och läroplanen (se vidare 500 elever har utbildats i demokrati). Den andra bra grejen är Dansen visar vägen till självständighet som ger ett exempel på hur man (samma fältare) använt ungdomarnas intresse som motivation att göra mer. Något som iofs är självklart i den moderna pedagogiken. Jag vet inte varför greppet inte används mer i skolan. Kanske för att lärarna inte fått lära sig det, eller för att dans inte finns på dom nationella proven och i betygssystemet.

Mer pengar till fältet och mindre till skolan kanske?

Poängfilosofi utan etik

Jag noterar att Dagens Nyheter idag skriver att Filosofi och psykologi är hotade ämnen på sin förstasida. Sen lyder ingressen: ”Ämnena filosofi och psykologi riskerar att försvinna i den nya gymnasieskolan. Just nu utreder Skolverket en sammanslagning av ämnena med religionsundervisningen.”

Det trista i sammanhanget tycker jag är att diskussionen handlar mer om poäng, kursnamn och ämnesrevir än om den faktiska måluppfyllesen. Jag har inte hittat/haft tid att i detalj luska i de skrivelser som DN pekar på. Men jag såg att Skolverkets beskrivning av religionsämnet på gymnasinivå verkar konstig med tanke på att jag på senaste tid haft flera inlägg som indikerar att ungdomar blir alltmer sekulariserade och inte ens vet vad etik är. Det skulle innebära att dom fått sina poäng utan att tillgodogjort sig innehållet.

Samtidigt växer trenden där marknadsförarna likställer varumärken med religion. Det blir spännande framöver…

Skolorganisering, barnkonsumtion & sponsring

Jag kikade lite på statistiken över nedladdade uppsatser de senaste två månaderna. Solklart ledande är Holmbergs rön om kommunernas organiserande av gymnasieutbildningar. Hela 1600 nedladdningar! Smått otroligt tycker jag. Det vill säga att uppsatsen är mycket läsvärd tycker jag inte är osannolikt, snarast självklart. Nej, jag är mer förvånad (och glatt överraskad) över att intresset är så stort trots avsaknaden av traditionell reklam för den. Den sprider sig via word-of-mouse.

Ett par lite äldre uppsatser verkar också vara klart intressanta. Dels den om barns konsumtion av Eisner och Nordlund (600 nedladdningar). Dels den om sponsring i skolan av Bätz och Edholm. Inte tokigt med 400 nedladdningar, med tanke på att den publicerades för snart tre år sen.

Samtidigt är jag lite förvånad över att Mesko och Wannebys förska uppsats om barns tankar om TV-reklam inte plockats ned mer än drygt 130 gånger. Trots pressbearbetning och stort utrymme i Svenska Dagbladet.

Alla uppsatser finns på Skolsmarts forskningssida, under studentuppsatser. Har ni tips på fler som platsar där så är jag tacksam för tips.

Lär av Riksdagen som försvann

Mina länkar till Riksdagen i podcastningarna Trött om Public service och Podcasting, MeWe and Schools fungerar inte längre. Orsaken är att Riksdagen har byggt om sin webbplats (se 24timmarsbloggen).

Nu är det så att webben är precis vad den heter, det vill säga ett nät. Det innebär att om man har en webbplats (Riksdagen såväl som skolor) så tenderar andra att länka in till de dokument som finns där. Jag vet inte om det är konsulten WM-data som gjort en miss eller Riksdagen som priorierat bort detta. En snabbkoll visar att det verkar vara det som fanns under www.riksdagen.se/debatt som numera går ut till tomma intet (förhoppningsvis inte så att dom ville rensa bort allt debatterande :-).

Hur som helst, för skolor finns det en lärdom här. Om ni bygger om er webbplats (vilket många borde med tanke på hur dom ser ut) så tänk på att existerande länkar in måste fungera i den nya versionen.