Kategoriarkiv: Intressant: Politik & Samhälle

Tänk om ”Skolan har spelat ut sin roll”

image “Är det dags att bomma igen klassrummen och låta lärandet ske på elevernas villkor, i deras miljö? Kanske lämpar sig datorspel och multimediemobiler bättre än gamla tummade läroböcker för 10-talets undervisning? Vi har träffat föreläsaren, rådgivaren och proffsbloggaren Richard Gatarski, som anser att skolan har gjort sitt. Åtminstone i sin nuvarande form.”

(Thomas Bannerhed, LÄRA Stockholm).

 

Så lyder  ingressen till en artikel i Tidningen Lära Stockholm nr 4/09 som publiceras idag. Jag är “cover guy”, bakom den förmodligen uppseendeväckande titeln “Lägg ner skolan”. LÄRA Stockholm distribueras sex gånger om året i tryckt form till framförallt all personal inom Stockholms stads utbildningsförvaltning (upplaga 18 000 ex) och nedladdningsbar som pdf på webben (länken fungerar först när tidningen finns på plats).

Inslaget är en fem sidors intervju med mig under rubriken “Skolan har spelat ut sin roll”. Journalisten Thomas Bannerhed har gjort ett fantastiskt arbete och fångat essensen i ett nära två timmar yvigt samtal. Jag har haft möjlighet att titta på texten och komma med synpunkter (ett par mindre förtydliganden). Fotografen Ulrica Zwenger har tagit kanonfina bilder. Allt läckert format av pmochco.

Jag har fortfarande ambitionen att få medverka till en webbanpassning av tidningen, som är otroligt bra. Men än är vi inte där, tyvärr 😉 Tills vidare, så fort jag för OK från utgivaren finns artikeln med mig som bläddningsbar pdf på Calameo [edit: under tiden kan du bläddra i hela tidningen].

Nu har jag sagt vad jag tycker.

Fast, det intressanta är ju vad du och alla andra känner. Avslutningsvis hänvisar redaktionen till weconverse.com och skolmarknad.info. Eftersom intervjun handlar om mycket mer än marknadsföring, så har jag stängt av kommentarsfunktionen (men inte traceback) i Skolmarknad.info, utan välkomnar i stället en livlig diskussion på weconverse.

Kan den digitala generationen tänka?

Clever.com (inte webbplatsen, utan radioprogramsinslaget) här är det mest intressanta jag har hört i år:

[dewplayer:http://downloads.bbc.co.uk/podcasts/radio4/analysis/analysis_20090312-2015a.mp3]

Nu skall jag försöka sälja in idén att du också snarast möjligast skall ta dig tid att lyssna.

I marknadsföringen är det centralt att förstå marknaden. Och där ingår det som brukar kallas konsumentbeteende, en disciplin som omfattar psykologi, sociologi, med mera. Ofta handlar det om att kliva in i huvudet på konsumenten för att förstå vad som händer där. Vi är många som länge funderat om insidan av skallen (läs hjärnan) kanske ser annorlunda ut hos dom som är uppväxta med digitala medier jämfört med oss “digitala invandrare”.

Jag tror att marknadsförare, vars målgrupp är barn och ungdomar, inte bryr sig så mycket om den frågran Dom har snarare konstaterat att ungdomsmarknaden måste bearbetas på den digitala generationens sätt. Och det sättet är annorlunda än traditionell marknadsföring. Och ni som känner mig vet att jag tycker att i grunden handlar pedagogik och marknadskommunikation om samma sak.

Kanhända att det är mitt “perceptual set” som gör att jag ser och hör mycket kring frågan om annorlunda hjärnor just nu. Se till exempel mitt inlägg iBrain och vår nya hjärna [uppdaterad] i weconverse för några månader sedan. Därför känns det rykande aktuellt att tipsa om ett inslag i BBC Radio 4’s Analysis. Det heter som sagt clever.com och sändes i går kväll. Programförklaringen lyder:

"A growing number of scientists are concerned that we are creating a digital generation, growing up online but unable to think, concentrate and learn in the way that their forebears did”.

Beroende på vilken generation du tillhör så kan du göra lite olika saker. Förutom att klicka på spelknappen ovan kan du:

Sen har jag mer på lut. Men undrar nyfiket på vad du tänker om saken? Och om det betyder nåt för hur man guidar barn och ungdomar när dom gör saker på webben?

Vad är det som gör en toppenlärare?

Vad duktiga lärare har gemensamt och vad som gör dom bättre  verkar kanske inte vara en marknadsföringsfråga. Men ämnet är superviktigt för att säkra en bra skolverksamhet. Liksom den detaljen att “behöriga lärare” av någon anledning (jag tror mig veta orsaken) blivit en, åtminstone framhävd, faktor när elever och föräldrar väljer skola.

Så det finns trots allt en viss bäring för en skamlöst rekommendation att läsa inlägget “Gates säger att fina examina gör inga toppenlärare” som jag publicerat på weconverse.com.

Läs och engagera dig gärna i frågan med nya ögon. Som kanske ser att det är dags att skrota idéerna om behörighet genom högskoleutbildning och lärarauktorisation. Som vanligt är alla kommentarer välkomna och viktiga.

Barn bildas av bankerna

Vi människor lär oss allt mer utanför skolan. Det senaste exemplet på det kanske vi har i Penningborg.se. Jämför mina tidigare inlägg om Ekonomikompassen här i Skolmarknad och på Weconverse.

Jag har tyvärr inte haft tid att själv ordentligt utforska Penningborgen, en tjänst från Danske Bank (se pressmeddelande). Men Privata Affärer, som för några veckor sedan utsåg Danske bank till vinnare i kategorin ”Årets Folkbildare”, beskriver det så här:

”Penningborg.se är en virtuell värld för barn i åldrarna 5-7 år. Den virtuella världen innehåller många spel och aktiviteter som lär barnen var pengar kommer ifrån, vad pengar är värda och hur man hanterar och sparar pengar”.

Andra källor, tex Allt Om Barn, noterar att banken informerar skolor om att Penningborgen finns. Dessutom säger Danske Bank att det är frågan om en internationell satsning. Och att fler initiativ är på gång. Bland annat ett satsning för äldre barn som kommer under 2009.

Nu är bankernas kunskapande för dom små knappast en nyhet, vi äldre brukar ju gärna tjata om ”Lyckoslanten”. Kommer du ihåg vilken bank som står bakom den? Om du gör det, och samtidigt känner dig lite stolt över ditt minne, då fnissar man nog förtjust hos banken i fråga. Då har dom ju verkligen lyckats i sin marknadsföring.

För mig är det riktigt intressanta hur Penningborgen, Ekonomikompassen och liknande tjänster på Internet ser ut och fungerar. Dom är så cooola!. Den senare erbjuder dessutom en social plattform. Det är långt ifrån det tråk som många skolor och traditionella läromedelsutvecklare tar fram.

Inte sjutton behöver barn sitta i skolan framför en utrangerad dator bakom en hysteriskt låst brandvägg. Nej nu kan dom lära sig ett och annat, förlåt – tusen och mer – hemma, hos kompisen, på resan och var dom än är.

Tävlingsbloggen Stjärnkikarna betalanserad

I natt betalanserades Stjärnkikarna, där jag fått uppdraget av .SE att vara bloggredaktör. Den grafiska formen (läs WordPress-temat) är inte klart. Men grundidén, några introverta inlägg och dom första medverkande bloggarna finns på plats. Så här beskriver vi upplägget:

“Här bloggar några utvalda människor som på bästa sätt vill hjälpa svenska elever att bli mer aktiva på webben i skolarbetet . Det vi publicerar är ett komplement till tävlingsportalen Webbstjärnan.se. Stjärnkikarna är med andra ord Webbstjärnans officiella blogg”.

Webbtjärnan 2009 är i sin tur en tävling där elever på svenska gymnasieskolor kan göra en webbplats av skolarbetet och vinna 20 000 kronor. Arrangören .SE står för allt som behövs, dvs domännamn, webbhotell, verktyg, utbildning, mm. För ett år sedan fick jag i uppdrag att utarbeta en tävlingsidé, som till hyfsat stor del påverkat upplägget. (Yngre elever kan utom tävlan använda resurserna men får ingen support).

Stjärnkikarna är bra att följa om du vill ha pejl på hur Webbstjärnan utvecklas, och få en ökad insikt i hur svenska gymnasieelever och deras lärare webbar på. Om du vill att dina barn/elever/lärare/skola ska fatta sociala medier och webb 2.0 – då är Webbstjärnan ett gratis verktyg som du kan bolla in.

FaktLabb, spons och källkritik

image ICA börjar med skolsponsring skriver idag Dagens Media. Bra rubrik, för den gör mig nyfiken. Så jag läser artikeln och hittar något mycket intressantare. Ingressen till den korta artikeln, författad av Henrik Widell, lyder:

”Factlab, statistikverktyget för skolan, har fÃ¥tt en ny storsponsor, nämligen Ica. Ica blir därmed medlem i en liten exklusiv skara varumärken som genom ett avtal med Skolverket fÃ¥r synas i skolmiljön”.

Namnet ”Factlab” förekommer minst nio gÃ¥nger i Widells artikel, varav tvÃ¥ med tillägget ”.se”. Mot slutet stÃ¥r det ”Sponsorerna presenteras i högerlisten, förutom huvudsponsorn DN som syns intill produktnamnet Factlab”. Avslutningsvis stÃ¥r det käckt ”Factlab utbildar för tillfället 55.000 lärare i hur verktyget fungerar och inom kort ska 1,5 miljoner elever använda det i sin utbildning."

Det kan jag väl ta som ett exempel på att man skall inte lita på medier. Morsning att 1,5 miljoner elever skall använda Factlab. Är det månne Skolverket som bestämt det? IT-mamman grubblade redan i maj över detta. Vare sig Skolverket eller Myndigheten för skolutveckling (som läggs ned vid månadsskiftet) har sökträff eller pressmeddelande om något Factlab. För övrigt så heter tjänsten inte så. Här är lite mer fakta i målet.

I maj lanserade Dagens Nyheter och OmniStat DN.factlab (www.factlab.se). Jag har med flit stavat Faktlabb i rubriken för att Google skall indexera även det ordet i mitt blogginlägg. I pressreleasen beskrivs tjänsten som ”ett internetverktyg där användaren enkelt kan jämföra innehÃ¥ll frÃ¥n världens stora statistikdatabaser i realtid”. Det hela lÃ¥ter jätteintressant, även om jag med min akademiska bakgrund blir tveksam till vissa pÃ¥stÃ¥enden. Det lÃ¥ter lite för bra/dumt.

Vidare citeras Bosse Müller, projektledare vid Malmö Högskola, som testat systemet. Han säger, ”med DN.factlab blir det möjligt – sÃ¥väl i skolvärlden som för allmänheten – att laborera med informationen och ur detta skapa ny kunskap”. Laborera, det gillar jag. Liksom att jag är övertygad om att man kan skapa ny kunskap av allt, rätt som fel.

Enligt Malmö högskola Personal och kompetens är Bo Möller ”ämneslärare ma, fy, ke, data. Regionsansvarig för ITiS”. Jag googlade lite snabbt, men hittar inget som pekar pÃ¥ att Müller har nÃ¥gon form av akademisk examen. Däremot verkar han vara ett namn i skola-IKT-sammanhang. SÃ¥ vi fÃ¥r tills vidare nöja oss med att konstatera att DN.factlab lÃ¥nar in, eller approprierar som det heter pÃ¥ fackssprÃ¥k, varumärkena ”Bo Müller” och ”Malmö högskola” pÃ¥ ett elegant sätt.

Samtidigt tolkar jag det som att Widell med avsikt, oklart vilken, lyft fram ICA och tonat ner DN. HTML-titeln för www.factlab.se är ”DN.factlab – Där fakta blir kunskap”. Den tid jag surfat runt pÃ¥ sajten har jag bara sett kombinationen ”DN.factlab”. I en frÃ¥n resten av webbsidorna tydligt separerad högerkolumn finns under rubriken ”SPONSORED BY” logotyperna för HP, Swedbank, Tele2, ICA, QlikView och Eniro”. Och man mÃ¥ste vara idiot för att inte fatta att hela härligheten är DN.factlab, som stöds av sponsorer.

Nu vet jag ju inget om hur tjänsten kommer att presenteras inne i skolorna. Eller hur avtalet mellan DN.factlab och Skolverket ser ut, om det finns. Samtidigt kan jag inte annat än gratulera DN till kopplingen ”fakta” och det egna varumärket inne i skolsammanhang. Om det nu är en bra tjänst.

För övrigt är det redan en massa andra varumärken (Posten, Arla, Tidningen i Skolan, Microsoft, Apple mfl) som länge fått visas i skolor utan att någon protesterat.

Ni som känner mig vet att jag gillar varumärken i skolan. Men samtidigt är jag rädd för att skolan inte alltid vet att välja/avtala rätt. I alla fall skall det bli kul att senare titta närmare på faktalabbet i fråga.

Inspirerande Kemisk mashup

image Ta det Periodiska Systemet, YouTube, Universitetet i Nottingham och en grupp ledande kemister och vetenskapsjournalister så får du "The Periodic Table of Videos". Klicka på ett ämne och du får se en YouTube-video om det. En fräsande idé helt enkelt. Sen är det en annan femma att jag personligen inte tycker filmerna är några direkta höjdare. Just nu handlar den populäraste videon om Fosfor.

Han som skapat sajten heter Brady Haran och arbetar för BBC. Eftersom han vet att en del (sorgliga) skolor stängt av YouTube så bjuder dom på fixen "Is your network blocking YouTube? Click here to watch via another server." På den spegelsajten kan man tyvärr inte dela med sig av, och kommentera, filmerna på samma sätt som i YouTube.

Nottingshamns universitet lär få en hel del cred av den här satsningen. Fast, dom missar att ha en länk till sin egna webbplats. Smart vore nog en speciell sida som både lockar enskilda elever till högre studier och allmänna skolor till samarbete.

Det här kan vara ett svar på Magnus Helldéns, biologi- och kemiläraren i Klass 9A, fråga: Hur ska vi få intresserade och duktiga elever i biologi och kemi?

Någon därute som känner honom och kan tipsa?

Spelet om skolan och spelen

Många (pedagoger och föräldrar) är ju oroliga för att barnen spelar en massa (online)dataspel på sin fritid. En sysselsättning som kostar både tid och pengar. Men nu börjar jag undra om inte spelutvecklarna skall oroa sig för att de kan konkurreras ut av spel som skolorna anammar.

imageJag fikade precis med Thomas Huttenlocher som arbetar med att ljuddesigna Spineworld. Det är ytterligare en spännande onlinevärld (med ofvantligt skönt ljud 🙂 som skolor mycket väl skulle kunna använda som pedagogiskt material. Jämför mitt tidigare inlägg och gärna Fredrik Svenssons tankar om Spel i skolan. Synd att endast de negativa sidorna med spel togs upp på IT-inblicken förra veckan, i stället för en mer positivt syn på saken.

imageDet kan verka självklart att utvecklarna bakom de kommersiella världarna mer fokuserar på sin affärsmodell (månadsavgifter samt handel med prylar) och barnens spontana intressen, än att fundera på skolornas behov och oro. Ta bara en sån sak som att Spineworld direkt uppmanar till shoppande och på sin ingångssida i och för sig erbjuder en ”Parent´s place” (men ingen ”Teacher’s”) precis bredvid Baren. Min gissning är att en värld som lockar barnen med ”Baren” kan förkastas av deras föräldrar. Synd, men jag hoppas att fler utvecklare funderar på hur deras spel kan användas av lärare i skolarbetet.

Det finns naturligtvis andra spännande onlinevärldar för barn/skolor, där huvudidén inte är att skapa inkomster direkt från spelarna (vilket jag inte tycker är fel). Bloggen Future-Making Serious Games fokuserar en sån typ av spel. Nu senast skriver Eliane Alhadeff om det kommande SOS21. Ett spel som ”allows us to have a better idea concerning our rights and obligations towards the sustainable development challenge”.

Sen har vi spännande hybrider mellan off- och online. Helsingborgs dagblad skriver om hur Låtsasstäder på allvar engagerar skolbarn. Barnen, som arbetar i grupp, börjar med 500 miljoner kronor som ska räcka till att köpa och bygga allt från vägar, hus och reningsverk till polisstationer, skolor och banker.Själva städerna bygger barnen med med träskivor, klossar, målarfärg och andra pysselsaker. Mäeen, i projektet som heter Stadsmani:

”Eleverna skapar och döper sin stad via en hemsida på internet, en hemsida som de hela tiden återkommer till i arbetet. Det är nämligen här som de kan läsa hur många invånare deras städer fått, hur hög trivselfaktor staden har och vad som behöver göras härnäst.”

Tänk om Stadsmani, och andra icke kommersiella spel som skolor anammar, är mycket roligare. Då kommer barnen vilja spela mer med skolornas spel, och mindre med dom kommersiella. Det tål att tänka på.

Skolor som försiktigt anammar barnens spelverklighet [uppdaterad]

En av mina, knappast unika, tankar är att skolan måste integrera mer av barnens uppkopplade verklighet utanför skolan. I stället för att bara tvinga på dom verk som skolpersonalens växte upp med, typ Astrid Lindgrens böcker och Legos bitar av plast. Inte för att det är fel på någon av dom exemplen. Men dom är liksom griffeltavlan, kottar och tändstickor inte speciellt samtida. Det här är en otroligt viktig fråga som bland andra Carina Fast för fram i sin avhandling. Notera att det handlar om barn från 3-4-5-årsåldern och uppåt.

Länge har jag letat exempel där utvecklare av dataspel/sajter från icke-läromedelsförlag etc specialanpassar sina produkter för (framsynta) skolors behov. Hittills har jag inte hittat speciellt mycket, DEN (Discovery Educator Network) är ett av dom få undantagen. BBC Learning verkar också ha en del spännande på gång, men då är det med ngn slags icke kommersiell ideologi bakom, jämför UR i Sverige och SR:s Barnwebben. I det senare fallet är det för mig oklart hur dom faktiskt packar, och säljer, grejorna till skolan.

Bland dom människor som inspirerar mig mest finns den USA-baserade läraren/IT-pedagogen Bob Sprankle. För ett par veckor samtalade han och några kollegor kring hur dom använder och reflekterar över kommersiella onlinetjänster. Lyssna på den otroligt lärorika timmen i Bit by Bit #63 som innehåller massor av succeartade erfarenheter och en intressanta reflektioner kring annonser och den eventuella risken med att skapa behov av produkterna i fråga.

Dom tar upp tjänster som WebKinz (Ganz), Club Penguin (Disney), Whyville (*kommersiella sponsorer), Panwapa (*Sesame workshop), Beanie Babies (Ty), Build a bear (privat?), Woogi World (*stiftelse), Imbee (*Industrious Kid) och några fler. De markerade med * ger mer eller mindre tydligt information ”for teachers”. Alla har en sektion ”for parents”. Dom flesta erbjuder internationella versioner, men inte på svenska.

I ett svenskt sammanhang är Stardoll (privat) anmärkningsvärt. Vardagsmat för framförallt svenska flickor (och deras mammor) från typ 5 år och uppåt. Företagets bakgrund är Skandinavisk och VD:n är svenskt. Nyligen passerade dom 15 miljoner användare i sjutton olika länder. [Uppdatering 2008-04-08: Spineworld, med svensk bas men på engelska, är under lansering, målgrupp 10-14 år.]

Är det någon lärare som i Svergie använt sig av Stardoll, eller liknande onlinespel, i skolan?

(nåt är fel i kommentarssystemet, så om det kraschar går det bra att mejla richard.gatarski@skolmarknad.info)

Klass 9A, Medierna och Idéerna

Jante, jante och jante. Varför skall det vara så himla svårt att visa på möjligheterna i något som andra gör som kan bli riktigt bra? Den 12 februari börjar SvT sända "dokumentärserien" Klass 9A som utvecklats efter en idé av Thomas Axelsson på Strix Television AB. Dom senare har utvecklat en serie TV-format och producerat program som Farmen, Humorlabbet, Förkväll, Efterlyst, Insider, Grannfejden, Design: Simon och Tomas samt Expedition Robinson. Lustigt nog finns det inte ett ord om Klass 9A på Strixs webbplats.

Mitt intryck är att Dagens Nyheters redaktion faktiskt verkar ha en vilja av att lyfta fram bra saker som sker i och runt den svenska Skolan. Alltså sätter de rubriken "Bästa lärarna lyfter sämsta klassen" när de skriver om den nya SvT-satsningen. På motsvarande sätt, fast tvärtom, väljer facket den negativa sidan när Skolvärlden rubricerar sin artikel som "Lågpresterande TV-elever bättre än påstått". Samma vinkel kör Sydsvenskan i "Redan duktiga elever ska ’räddas’ på TV".

Fredrik Svensson bloggar om det här och lyfter fram TV:s insikter kring dramaturgi. Han skriver bland annat:

"Min huvudpoäng var då att detta kommer påverka läranderesultatet i i skolan framöver och därför bör man i skolan lära sig av dramaturgerna från exempelvis Strix, Baluba, Jarowskij etc."

Dessutom skriver Fredrik ingående om hur de på Rektorsakademien varit med i diskussionerna med Strix och SvT kring idéns utveckling. Även om han tycker det är trist att det inte gick åt Rektorsakademiens håll (med modernare pedagogik), så haussar han satsningen och ser fram emot den ökade exponeringen av bra skolutveckling.

Och här kommer det där med idéerna in. Jag kritiserar ibland Fredrik Härén (som jag djupt beundrar) för hans idé om att kreativitet är viktigare än kunskap (se filmen om ni inte sett den). Själv tycker jag att handling är viktigare än kreativitet och idéer. De senare är ganska värdelösa om man inte gör nåt av dom. Som nu Strix och SvT gjort. Samtidigt som deras projekt gick från idé till handling under 2006 satt jag själv i några möten med ledningen för ett annat TV-produktionsbolag med samma idé (nåja, lite bättre 🙂 utan att det blev något. Inte så värdefullt, även om jag lärde mig en del av det hela och förhoppningsvis sådde några frön på vägen.

Låt oss titta på serien och se vad vi kan lära oss. Jag tror det blir en fantastisk positiv inblick i den svenska skolan. Jag hoppas att Strix kan utveckla formatet och sälja den på världsmarknaden. Jag vill att det blir en framtida svensk exportsuccé. Jag ser fram emot att massor av svenska högstadieelever vill ha dom bra grejorna som dom ser att eleverna i Klass 9A fått vara med om.