[Uppdaterad 2009-10-01: Skolmarknad.info startades av Richard Gatarski i januari 2004, då forskare vid Företagsekonomiska institutionen. Se FAQ för info om icke fungerande länkar till FEK.]
Skolmarknad är en blogg-baserad oberoende utsiktspunkt för alla som är intresserade av skolrelaterad marknadsföring (SRM). Grundantagandet är att marknadsföring är intressant i skolsammanhang, men att det inte är självklart hur disciplinen skall tillämpas och utvecklas. Målet är därför att Skolmarknad skall vara en värdefull resurs för dom som vill utveckla vetenskapliga och praktiska kunskaper om SRM.
Författare (som bidrar med inlägg)
Varje författare ansvarar för sina inlägg och de representerar ingenting annat än respektive författares egna åsikter. Redaktören Richard Gatarski försöker efter bästa förmåga att bevaka inläggen för att se till att inga uppgifter som bryter mot svensk lag förekommer. Redaktören förbehåller sig rätten att utan förvarning rensa bort inlägg som denne bedömer vara opassande eller olagliga.
Richard Gatarski är ekonomie doktor specialiserad på marknadsföring. Mer information om honom och hans övriga förehavanden hittar du på weconverse.com. Richard har tidigare forskat och undervisat vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet. Som konsult rådger och inspirerar Richard i nydanande former inte bara om skolan, utan också om livet bortom PCn, artificiella aktörer och kunder som via elektroniska nätverk konverserar med varandra. Han demonstrerar initierat och kritiskt dessa utvecklingars konsekvenser vad gäller privatliv, näringsliv och samhälle. Richards mål när han föreläser är är att bjuda på starka aha-upplevelser och stimulera till spännande diskussioner.
Bakgrund till Skolmarknad.info
Det svenska offentliga utbildningssystemet (här grund- och gymnasieskolan) har sedan 1990-talet genomgått omfattande förändringar. Målsättningen med det nya systemet har varit att förbättra utbildningen i landet genom att via av/omregleringar gå mot en högt decentraliserad styrning med lokalt (kommunalt) ekonomiskt ansvar och att erbjuda ett ökat inflytande från de så kallade brukarna (vanligtsvis eleverna och deras föräldrar). En bakomliggande tanke är att en sådan marknadsliknande organisering av offentlig utbildning kan förbättra kvalitén på det som Sveriges grund- och gymnasieskolor erbjuder.
Resultatet är att vi idag har ett skolsystem som på många sätt liknar en kommersiell marknad. Om målsättningarna har uppnåtts, eller kan nås, genom de förändringar som skett och sker är livligt diskuterade i såväl politisk, vetenskaplig som allmän debatt. Exempel på problem som förts fram handlar om bristande resurser, elevflykt, orättvisor och kvalitétsskillnader.
Den nya situationen gör att marknadsföring har förts fram som ett nytt intresseområde för skolor. Samtidigt verkar det som att kunskapen om marknadsföring i ett skolsammanhang är ytterst bristfällig. Teorier och praktiska kunskaper om marknadsföring har dessutom utvecklats i ekonomiska sammanhang som kraftigt avviker från skolornas situation. Många av de som verkar inom skolan, inklusive föräldrar, är ytterst tveksamma till idén om att skolor skall marknadsföra sig. Till viss del kan detta bero på en ofullständing förståelse av vad ämnet marknadsföring innefattar. Lekmännens uppfattning är ofta att marknadsföring är lika med reklam, som de ser som en manipulativ verksamhet vilken skapar onödiga behov. Samtidigt kan vi se att många av dagens värdefulla varor och tjänster
utvecklats genom ett bra tillämpande av marknadsföringens principer. Den akademiska kunskapen lägger fast att marknadsföring ytterst handlar om att identifiera och tillfredställa behov hos marknadens aktörer.
Ett exempel på frågeställning handlar om konsumentbeteende på skolmarknaden. Vi vet idag mycket lite om behov och beteende hos skolans kunder (brukare av offentligt utbildning). Om en skola tappar elever, vad vet skolledningen om hur brukare gör sina skolval? Med reservation för den lilla tid jag hittills haft på mig, så har jag inte hittat några företagsekonomiska studier om till exempel hur föräldrar väljer skola eller hur ”konsumtion av grundskola” går till. Samtidigt noterar jag att andra discipliner, bland annat ekonomi, sociologi och pedagogik, tidigt ställt den typen av frågor och publicerat forskningsresultat som är intressanta att föra fram i ett företagsekonomiskt perspektiv.
Projektet Skolan Som Produkt
För att i ett första steg närma sig området genomförde Richard Gatarski ett utbildningsprojekt inom Institutet MarknadsAkademien vid Stockholms universitet (IMA). Konkret innebar projektet inledningsvis under 2003 ett utbildningsansvar för 20 studenter vid Marknadsakademien som har haft ”Skolan som Produkt” som studietema. Kopplat till detta har Richard också handlett ett flertal kandidat-och magisteruppsatsstudenter som skrivit uppsatser om skolan. Under tiden har han även hunnit med att presentera en forskningsrapport. (Mer information och material kommer att finnas under forskningdelen av Skolmarknad), Projektet har visat ett odelat starkt och positivt intresse för den typen av problem och frågor som Skolmarknad skall ventilera. Eftersom det råder stor brist på såväl praktiska erfarenheter som vetenskaplig kunskap om skolor och marknadsföring tänker jag också gå vidare på en djupare akademisk nivå och bygga upp ett forskningsprogram om SRM.
Tack
Jag vill tacka forskarkollegor, studenter, affärsbekanta och vänner som hjälpt mig hittills. Ert stöd har handlat om alltifrån positiva utrop till tuffa konversationer kring galna idéer. Ett speciellt tack också till Hjalrmar Gislason på Wetware vars weblog och råd hjälpte mig igång och till Nicklas Lundblad för att han i början lånade ut lite uppstartsutrymme på sen bloggplats.
Cookies
Skolmarknad använder cookies. En cookie är en liten textfil som lagras i din dator. Eftersom webbplatsen bygger på en extern programvara är vi inte i alla detaljer säkra på hur cookiesarna används. Vår uppfattning är att de endast utnyttjas för internt bruk på Skolmarknad och då för att de som (frivilligt) anger personlig information (namn, e-post och URL) när de kommenterar inlägg skall kunna spara denna information i systemets databas.
Om du inte accepterar cookies, ska du stänga samtliga fönster som tillhör Skolmarknad.
Personlig integritet
Användaruppgifter (frivilliga)
För att erhålla vissa tjänster kan besökarna registrera viss användarinformation i Skolmarknads databas. De uppgifter som registreras är de identitets- och adressuppgifter (oftast namn, e-post och URL) som besökaren själv anger och är ansvarig för. Användarinformationen samkörs inte med några andra register, används ej av och delas ej med någon extern organisation. Besökare som vill ta bort sina uppgifter från Skolmarknad; anser att några användaruppgifter är felaktiga eller på något annat sätt missvisande; vill har mer information om Skolmarknads behandling av användarinformationen – kan kontakta Skolmarknad via adressen på hemsidan.
Allt fler elever diagnostiseras med dyslexi. Av erfarenhet vet jag att personer med dyslexi har oerhört svårt att göra sig gällande i en ordbajsande digital miljö.
Sociala medier kallas de nya kontaktformerna, skulle vilja kalla dem asociala medier eftersom de utesluter personer med olika slag av språkproblem. Ser tyvärr att internetanvändande ibland spårar ur till isolering och parallelvärldslevande.
michael, intressant att du kallar något som verkligen omfattar mer än det skrivna ordet för asocialt. Jag känner personligen flera dyslektiker som gillar utvecklingen. Dessutom driver flera av dom, som entreprenörern, på den. På vilket sätt är YouTube ordbajsande? För egen del både konsumerar och producerar jag poddradio och webbvideo.
Parallellvärldslevande, menar du småstadsfolk versus invånare i Mumbais slum?
Med ordbajsande menar jag överflöd på den verbala kanalen. Det är väl känt, långt före den digitala revolutionen, att verbal förmåga överskuggar andra förmågor, och att personer som av olika anledningar brister i verbal förmåga hamnar i strykklass. Nu vet jag inte var Du hämtar dina erfarenheter, men om du inte tidigare haft kontakt med t ex un gdomar med breda kognitiva svårigheter så rekommenderar jag att du i din forskning tar reda på hur de uppfattar sig själva i det verbala både muntliga och skriftliga flöde som förekommer.
Synd att Du raljerar i Ditt svar- menar du Tingsryd kontra Mumbais slum så skriv det då !
Kognitiva svårigheter är det många som har, och jag ser multimodala konversationsformer (inklusive det skrivna ordet) som ett sätt att verka för att alla människor får bättre möjlighet att växa på jorden.
Ledsen om du uppfattade mig som ”raljerande”, men det var en fråga OCH ett påpekande att vi alla lever i parallella världar. Du har valt att vara anonym, så jag skrev ”småstad” som ett exempel och menar fortfarande att olika sätt att leva uppstår även utan Internet. Samtidigt kämpar jag för att konversationsteknologi skall användas för att bygga ömsesidig respekt för olika sätt att leva.
Menar du verkligen att Internet och sociala medier gör saken värre för människor med ”kognitiva svårigheter”? För jag ser dagligen exempel på fantastiska människor och organisationer som utnyttjar de nya möjligheterna på ett positivt sätt. Rektorsakademiens projekt Oneeighty är ett sådant. Sir Ken Robinson ger på ett högre/globalt plan fler exempel. Nu senast i sin bok och föreläsningar om ”The Element”.
Då jag själv har dyslexi jag säga att datorn är min bästa vän. Detta då jag har kunnat arbeta på samma nivå som mina klasskamrater och utbilda mig till lärare. Idag hjälper jag bland annat andra lärare att förbättra sin undervisning, genom att använda sig av den teknik som varit självklar för mig.
De elever som jag haft genom åren har haft damp, adhd, dyslexi mm. alla har känt det som en värld har öppnat sig när man kan använda sig av datorn för att få kommunicera, vi har byggt upp bloggar, wikis, filmat och lagt ut det på you tube, här har de en möjlighet att visa att de duger!
hoppas att det ger ett nytt perspektiv!
Vill komma med en annan, kanske inte lika seriös, kommentar till Michael. Det gäller detta med hur man skriver i sociala medier. Helt ärligt så ser de flesta inläggen från kidsen under 15 år ut som de vore skrivna av en person med svår dyslexi. Med andra ord är moderna sociala medier inte lika känsliga för hur man brukar språket, vilket av många utnyttjas för lathet, men det är ju svårt att skilja på det och ev kognitiva problem, eller hur? Det är ju omöjligt för läsaren att se.
Och bara för att man har t.ex. dyslexi, innebär ju inte det att man inte kan skriva alls. Jag känner ett antal dyslektiker – som jag dessutom har en skrivande relation till – och de skriver helt begripligt (oftast). Inte alltid korrekt, men vad gör det i dessa sammanhang? Det viktiga är ju att man blir förstådd.
Så ett socialt media måste ju, oavsett vilket handikapp man har, ändå ses som en förbättring av det sociala kontaktnätet, precis som Richard är inne på. Det kan ju inte förvärra situationen?!
tack allihopa för att ni delar med er av era värdefulla insikter!
Ett inlägg från mig kommer, jag lovar!
Som fd anställd på Bonniers där jag arbetade med författares
utveckling, och som fd svensklärare och numera rektor för en
gymnasieskola där alla elever har var sin MacBook, så kan jag lugnt
konstatera:
Ju mer unga människor (med läs & skrivförståelse eller ej!)
skriver, desto bättre. Och ju mer av vidgat textbegrepp (ljud, film,
foto, web, musik, osv) desto bättre.
Det tar fart och det lossnar! Det blir lustfyllt och individanpassat!
Och det är väl mer än man kan säga om forna tiders (?)
kollegieblock och blyertspennor.
Att bli rädd och misstänksam inför något som är så utvecklande
och spännande är inte förvånande alls, och inte heller första
gången.