Tio Tunga Tankar om Skolan som Produkt

[Uppdatering 2009-07-15: Sedan juni 2004 har jag inte haft tid att hålla denna sida aktuell, kanske framöver…]

Denna sida samanställer kortfattat de kandidatuppsatser som skrivits
inom Marknadsakademiens vid Stockholms universitets kandidattema ”Skolan
Som Produkt
” under 2003 (se även Gatarskis
presentation
på Rektorsakademien den 18 maj 2004). Uppsatserna är
också sökbara i Företagsekonomiska institutionens uppsatsbibliotek.
(Andra studentuppsatser finns tillgängliga via Skolmarknads forskningssida).

    Förord
  • Om skolan som produkt
  • Kandidatuppsatser

  • Vinstintresse i friskolor
  • Stannar skolor i växten?
  • Public Relations som redskap
  • Datornät som faktor vid val av skola
  • Både dragplåster och skräckexempel
    (presentationsbilder
    18 maj 2004)
  • Marknadskommunikation i konkurrensutsatta skolor
  • Niondeklassares beslutprocess vid val av gymnasieskola
  • Om reklambyråers syn på gymnasieskolor
    som en kundgrupp
  • Har organisationer som interagerar med skolor rent
    mjöl i påsen?

  •  

    Skolan Som Produkt:
    om 2003 års kandidattema på Marknadsakademien
    förordet (pdf) (kommer inom väldigt kort)

    En kort förklaring av bakgrunden till projektet, hur studierna
    bedrivits och några egna reflektioner..

    Richard Gatarski

    Richard
    Gatarski


    Mehrnaz EnsafmaneshMehrnaz
    Ensafmanesh

    Datornät som faktor vid
    val av skola:
    en studie av Täbys utbildningsnät
    uppsatsen
    (pdf)

    Mehrnaz och Erik fann bland annat att kännedomen om Täbys
    Utbildningsnät (TUnet) bland femteklassare och deras föräldrar
    var låg. Därför menar författarna att det datornätet
    i dagsläget inte kan användas som ett attribut för att
    locka elever till kommunens skolor. Samtidigt visar de utifrån
    teoretiska resonemang hur TUnet skulle kunna bli en avgörande faktor
    vid ett val mellan två likvärdiga skolor.

    Erik Magnuson

    Erik Magnuson


    Niklas Melin
    Niklas
    Melin

    Niondeklassares beslutprocess
    vid val av gymnasieskola:
    en kvantitativ studie i Tensta Gymnasiums upptagningsområde
    uppsatsen (pdf)

    Niklas och Rickard fann bland annat att det är framförallt
    tjejer, elever med invandrarbakgrund och elever som vill läsa naturvetenskaplig
    inriktning som är positiva till Tensta Gymnasium. Bland de främsta
    orsakerna till ointresse av Tensta gymnasium finns att skolan inte har
    rätt program, ett dåligt rykte och att eleverna inte gillar
    Tensta som plats

    Rickard Svensson

    Rickard
    Svensson


    David IngnäsDavid
    Ingnäs

    Stannar skolor i växten?:
    en studie av stoppfaktorer i EU-programmet Växkraft Mål 3
    uppsatsen (pdf)

    Efter att ha intervjuat sju kommunala skolor som fått bidrag
    för steg 1 i programmet fann David och Joanna en teoretisk mättnad
    i sin empiri. Efter en metod inspirerad av Grundad Teori var de ute
    efter att få svar på frågan varför dessa skolor,
    och många andra, inte går vidare till steg 2. De fann sju
    faktorer som kan förklara orsakerna. Deras analys visar att skolor
    är dåligt pålästa, tycker att redovisningen är krävande, är projektovana
    samt att de anser att de lider av tidsbrist. Två kategorier är ESF-rådet
    ansvariga, eftersom de under perioder haft behandlingsstopp och det
    kan finnas ett inbyggt hinder mellan steg 1 och steg 2. Studenterna
    såg också att konsulter inte alltid är skolorna till hjälp,
    utan i vissa fall utgjort ett hinder för att skolor ska komma vidare
    i processen

    Joanna Sundström

    Joanna
    Sundström


    Caroline EngdahlCaroline
    Engdahl

    Vinstintresse i friskolor:
    en studie om skolföreträdares förhållningssätt till vinstintresse
    i sin verksamhet
    uppsatsen (pdf)

    Caroline och Sara har djupintervjuat åtta företrädare
    för friskolor i Stockholms län. Samtliga respondenter visade
    sig vara positiva till den typ av vinst som återinvesteras i verksamheten.
    Vidare fann studenterna en koppling mellan skolornas bolagsform och
    synen på vinstintresse. Det vill säga bland aktiebolagen
    var inställningen mer positiv till vinstutdelning åt aktieägare,
    medan den formen av vinstdelning sågs som felaktig bland ekonomiska
    föreningar och stiftelser. I perspektivet förhållningssätt
    till vinst diskuterar författarna också företrädarnas
    handlingsutrymme samt Skolverkets roll som granskande myndighet.

    Sara Tull

    Sara
    Tull


    Erik JacobssonErik
    Jacobsson

    Har organisationer som
    interagerar med skolor rent mjöl i påsen?
    En studie av sex organisationers motiv till att interagera
    med grund- och gymnasieskolor
    uppsatsen (pdf)

    Erik och Caroline fann genom djupintervjuer med representanter från
    sex organisationer (Teknikföretagen, Arla, Svensk Kaffeinformation,
    Lindvalls kaffe, Freebook och Protelma) att ingen av dessa ville kalla
    sin skolinteraktion för reklam eller marknadsföring. Men,
    uppsatsförfattarna tycker ändå att det handlar om marknadsföringsaktiviter
    som Sponsring, Event Marketing och Social Marketing. De finner vidare
    i sin analys att bakomliggande motiv till dessa åtgärder
    är en mix av verksamhetsfrämjande och samhällsfrämjande
    motiv, med betoning på det förstnämnda. Mer konkret
    verkar den aspekten handla om att väcka elevernas intresse, trygga
    långsiktig rekrytering, utbilda kommande konsumenter och förändra
    attityder. Erik och Caroline tycker att påsen innehåller
    rent mjöl – om än med lite spår av mjölbaggar.

    Caroline Öhman

    Caroline
    Öhman


    Ola JohnsonOla
    Johnsson

    Både dragplåster och skäckexempel:
    när skolor marknadsför sin näringslivssamverkan
    uppsatsen
    (pdf)

    Ola och Christian hade till en början valt att induktivt (teorilöst)
    studera hur sex kommunala skolor i Stockholm använder sin samverkan
    med näringslivet i sin marknadskommunikation. I denna empiri fann
    de bland annat tre försvårande faktorer (resursbrist, struktursvårigheter
    och kulturella utmaningar). Studenterna fann också en fjärde
    faktor som på ytan lyste med sin frånvaro – skolorna saknade
    som regel en strategisk marknadsföringskompetens. Just detta är
    också uppsatsens viktigaste slutats. Författarna beskriver
    därför intressanta teorier om strategisk marknadsplanering
    och varumärkeshantering och diskuterar dessa i skenet av sin empiri.
    Ola och Christian rekommenderar skolor att utveckla sin marknadsföringskompetens
    samt att samverkansmodeller från myndigheter och organisationer
    tar hänsyn till den brist på marknadsföringskompetens
    som, åtminstone de undersökta skolorna, visar.

    Christian Åkerhielm

    Christian
    Åkerhielm


    Moa Lanner
    Moa
    Lanner

    Marknadskommunikation
    i konkurrensutsatta skolor:
    en kvalitativ undersökning i Täby kommun
    uppsatsen (pdf)

    Moa och Mandy valde att studera situationen i Täby, eftersom det
    är den kommunen som har landets högsta friskoleandel (nästan
    25%). Närmare bestämt har de genom intervjuer med skolrepresentanter
    undersökt hur de kommunala grundskolorna kommunicerar med sin omvärld.
    De fann att graden av kommunikation varierar mycket mellan de undersökta
    skolorna. Exempel på kanaler som används är skolans
    webbplats, öppna hus, informationsmöten och broschyrer. Utifrån
    en teoretisk analys visar Moa och Mandy att skolornas kommunikation
    kan förklaras som en enkelriktad process, där skolan som avsändare
    sätts i fokus och feedback förekommer i liten utsträckning.
    Författarna beskriver också skolornas upplevda osäkerhet
    kring hur de bör kommunicera och bristande kunskaper om ämnet
    kommunikation och marknadsföring som ett problem. Moa och Mandy
    rekommenderar slutligen att skolorna bör aktivt skapa en positiv
    image, använda mer feedback i sin kommunikation och planera sin
    kommunikation strategiskt.

    Mandana H. Parast

    Mandana
    H. Parast


    Anna Jacobsson

     

    Om reklambyråers
    syn på gymnasieskolor som en kundgrupp:
    en kvalitativ studie av sex reklambyråer och deras intresse
    av gymnasieskolor som en kundgrupp
    uppsatsen
    (pdf)

    Anna, Anna och Ditte har utgått från att kommunikationsverktyget
    reklam på ett effektivt sätt kan förmedla en bild av
    en producents vara eller en tjänst till de tänkta konsumenterna.
    Författarna motiverar sin studie genom att betrakta elever som
    konsumenter och gymnasieskolor som producenter på en alltmer konkurrensutsatt
    marknad. Baserat på data från sex djupintervjuer fann de
    framförallt att reklambyråerna såg gymnasieskolor som
    en kundgrupp och var intresserade av att arbeta med dem. Anna, Anna
    och Ditte påpekar också att såväl reklambyråer
    som gymnasieskolor har bristande erfarenhet av varandras kompetens och
    situation. Författarna diskuterar bland annat detta och menar att
    en anpassning av reklambyråernas nuvarande arbetssätt kan
    vara nödvändig. Till exempel så pitchar inte gymnasieskolor,
    alltså måste byråerna kanske ta initiativ till samarbete.

    Anna Lenné

    Anna
    Lenné


    Siv Andersch

    Public Relations som redskap:
    en studie kring hur PR används i fem Stockholmsskolor
    sök efter
    uppsatsen

    I sin uppsats har Siv och Amanda gjort antagandet att skolan idag använder
    sig av PR. Utifrån detta har de djupintervjuat fem personer på
    fyra skolor och en friskolekoncern. De redovisar också hur de
    undersökta skolornas kommunikationsaktiviteter ser ut. Utifrån
    en teoretisk referensram (Grunigs PR-modeller) presenterar de vidare
    några möjliga tolkningar av empirin. Siv och Amanda fann
    att endast en av skolorna systematiskt och medvetet använder sig
    av PR. Utifrån sin studie menar de också att faktorer som
    ekonomiska förutsättningar, skolans geografiska läge,
    och vem som leder skolan avgör hur skolan arbetar med PR.

    Amanda Vesterström


    För ytterligare information kontakta richard.gatarski@skolmarknad.info

    Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *