[Uppdatering 2009-07-15: Sedan juni 2004 har jag inte haft tid att hålla denna sida aktuell, kanske framöver…]
Denna sida samanställer kortfattat de kandidatuppsatser som skrivits
inom Marknadsakademiens vid Stockholms universitets kandidattema ”Skolan
Som Produkt” under 2003 (se även Gatarskis
presentation på Rektorsakademien den 18 maj 2004). Uppsatserna är
också sökbara i Företagsekonomiska institutionens uppsatsbibliotek.
(Andra studentuppsatser finns tillgängliga via Skolmarknads forskningssida).
Förord
Om skolan som produkt
Kandidatuppsatser
Vinstintresse i friskolor
Stannar skolor i växten?
Public Relations som redskap
Datornät som faktor vid val av skola
Både dragplåster och skräckexempel
(presentationsbilder
18 maj 2004)
Marknadskommunikation i konkurrensutsatta skolor
Niondeklassares beslutprocess vid val av gymnasieskola
Om reklambyråers syn på gymnasieskolor
som en kundgrupp
Har organisationer som interagerar med skolor rent
mjöl i påsen?
|
Skolan Som Produkt:
om 2003 års kandidattema på Marknadsakademien
förordet (pdf) (kommer inom väldigt kort)
En kort förklaring av bakgrunden till projektet, hur studierna
bedrivits och några egna reflektioner.. |

|
 |
Datornät som faktor vid
val av skola:
en studie av Täbys utbildningsnät
uppsatsen
(pdf)
Mehrnaz och Erik fann bland annat att kännedomen om Täbys
Utbildningsnät (TUnet) bland femteklassare och deras föräldrar
var låg. Därför menar författarna att det datornätet
i dagsläget inte kan användas som ett attribut för att
locka elever till kommunens skolor. Samtidigt visar de utifrån
teoretiska resonemang hur TUnet skulle kunna bli en avgörande faktor
vid ett val mellan två likvärdiga skolor. |

|

|
Niondeklassares beslutprocess
vid val av gymnasieskola:
en kvantitativ studie i Tensta Gymnasiums upptagningsområde
uppsatsen (pdf)
Niklas och Rickard fann bland annat att det är framförallt
tjejer, elever med invandrarbakgrund och elever som vill läsa naturvetenskaplig
inriktning som är positiva till Tensta Gymnasium. Bland de främsta
orsakerna till ointresse av Tensta gymnasium finns att skolan inte har
rätt program, ett dåligt rykte och att eleverna inte gillar
Tensta som plats |

|
 |
Stannar skolor i växten?:
en studie av stoppfaktorer i EU-programmet Växkraft Mål 3
uppsatsen (pdf)
Efter att ha intervjuat sju kommunala skolor som fått bidrag
för steg 1 i programmet fann David och Joanna en teoretisk mättnad
i sin empiri. Efter en metod inspirerad av Grundad Teori var de ute
efter att få svar på frågan varför dessa skolor,
och många andra, inte går vidare till steg 2. De fann sju
faktorer som kan förklara orsakerna. Deras analys visar att skolor
är dåligt pålästa, tycker att redovisningen är krävande, är projektovana
samt att de anser att de lider av tidsbrist. Två kategorier är ESF-rådet
ansvariga, eftersom de under perioder haft behandlingsstopp och det
kan finnas ett inbyggt hinder mellan steg 1 och steg 2. Studenterna
såg också att konsulter inte alltid är skolorna till hjälp,
utan i vissa fall utgjort ett hinder för att skolor ska komma vidare
i processen |

|
 |
Vinstintresse i friskolor:
en studie om skolföreträdares förhållningssätt till vinstintresse
i sin verksamhet
uppsatsen (pdf)
Caroline och Sara har djupintervjuat åtta företrädare
för friskolor i Stockholms län. Samtliga respondenter visade
sig vara positiva till den typ av vinst som återinvesteras i verksamheten.
Vidare fann studenterna en koppling mellan skolornas bolagsform och
synen på vinstintresse. Det vill säga bland aktiebolagen
var inställningen mer positiv till vinstutdelning åt aktieägare,
medan den formen av vinstdelning sågs som felaktig bland ekonomiska
föreningar och stiftelser. I perspektivet förhållningssätt
till vinst diskuterar författarna också företrädarnas
handlingsutrymme samt Skolverkets roll som granskande myndighet. |

|
 |
Har organisationer som
interagerar med skolor rent mjöl i påsen?
En studie av sex organisationers motiv till att interagera
med grund- och gymnasieskolor
uppsatsen (pdf)
Erik och Caroline fann genom djupintervjuer med representanter från
sex organisationer (Teknikföretagen, Arla, Svensk Kaffeinformation,
Lindvalls kaffe, Freebook och Protelma) att ingen av dessa ville kalla
sin skolinteraktion för reklam eller marknadsföring. Men,
uppsatsförfattarna tycker ändå att det handlar om marknadsföringsaktiviter
som Sponsring, Event Marketing och Social Marketing. De finner vidare
i sin analys att bakomliggande motiv till dessa åtgärder
är en mix av verksamhetsfrämjande och samhällsfrämjande
motiv, med betoning på det förstnämnda. Mer konkret
verkar den aspekten handla om att väcka elevernas intresse, trygga
långsiktig rekrytering, utbilda kommande konsumenter och förändra
attityder. Erik och Caroline tycker att påsen innehåller
rent mjöl – om än med lite spår av mjölbaggar. |

|
 |
Både dragplåster och skäckexempel:
när skolor marknadsför sin näringslivssamverkan
uppsatsen
(pdf)
Ola och Christian hade till en början valt att induktivt (teorilöst)
studera hur sex kommunala skolor i Stockholm använder sin samverkan
med näringslivet i sin marknadskommunikation. I denna empiri fann
de bland annat tre försvårande faktorer (resursbrist, struktursvårigheter
och kulturella utmaningar). Studenterna fann också en fjärde
faktor som på ytan lyste med sin frånvaro – skolorna saknade
som regel en strategisk marknadsföringskompetens. Just detta är
också uppsatsens viktigaste slutats. Författarna beskriver
därför intressanta teorier om strategisk marknadsplanering
och varumärkeshantering och diskuterar dessa i skenet av sin empiri.
Ola och Christian rekommenderar skolor att utveckla sin marknadsföringskompetens
samt att samverkansmodeller från myndigheter och organisationer
tar hänsyn till den brist på marknadsföringskompetens
som, åtminstone de undersökta skolorna, visar. |

|

|
Marknadskommunikation
i konkurrensutsatta skolor:
en kvalitativ undersökning i Täby kommun
uppsatsen (pdf)
Moa och Mandy valde att studera situationen i Täby, eftersom det
är den kommunen som har landets högsta friskoleandel (nästan
25%). Närmare bestämt har de genom intervjuer med skolrepresentanter
undersökt hur de kommunala grundskolorna kommunicerar med sin omvärld.
De fann att graden av kommunikation varierar mycket mellan de undersökta
skolorna. Exempel på kanaler som används är skolans
webbplats, öppna hus, informationsmöten och broschyrer. Utifrån
en teoretisk analys visar Moa och Mandy att skolornas kommunikation
kan förklaras som en enkelriktad process, där skolan som avsändare
sätts i fokus och feedback förekommer i liten utsträckning.
Författarna beskriver också skolornas upplevda osäkerhet
kring hur de bör kommunicera och bristande kunskaper om ämnet
kommunikation och marknadsföring som ett problem. Moa och Mandy
rekommenderar slutligen att skolorna bör aktivt skapa en positiv
image, använda mer feedback i sin kommunikation och planera sin
kommunikation strategiskt. |

|
|
Om reklambyråers
syn på gymnasieskolor som en kundgrupp:
en kvalitativ studie av sex reklambyråer och deras intresse
av gymnasieskolor som en kundgrupp
uppsatsen
(pdf)
Anna, Anna och Ditte har utgått från att kommunikationsverktyget
reklam på ett effektivt sätt kan förmedla en bild av
en producents vara eller en tjänst till de tänkta konsumenterna.
Författarna motiverar sin studie genom att betrakta elever som
konsumenter och gymnasieskolor som producenter på en alltmer konkurrensutsatt
marknad. Baserat på data från sex djupintervjuer fann de
framförallt att reklambyråerna såg gymnasieskolor som
en kundgrupp och var intresserade av att arbeta med dem. Anna, Anna
och Ditte påpekar också att såväl reklambyråer
som gymnasieskolor har bristande erfarenhet av varandras kompetens och
situation. Författarna diskuterar bland annat detta och menar att
en anpassning av reklambyråernas nuvarande arbetssätt kan
vara nödvändig. Till exempel så pitchar inte gymnasieskolor,
alltså måste byråerna kanske ta initiativ till samarbete. |

|
|
Public Relations som redskap:
en studie kring hur PR används i fem Stockholmsskolor
sök efter
uppsatsen
I sin uppsats har Siv och Amanda gjort antagandet att skolan idag använder
sig av PR. Utifrån detta har de djupintervjuat fem personer på
fyra skolor och en friskolekoncern. De redovisar också hur de
undersökta skolornas kommunikationsaktiviteter ser ut. Utifrån
en teoretisk referensram (Grunigs PR-modeller) presenterar de vidare
några möjliga tolkningar av empirin. Siv och Amanda fann
att endast en av skolorna systematiskt och medvetet använder sig
av PR. Utifrån sin studie menar de också att faktorer som
ekonomiska förutsättningar, skolans geografiska läge,
och vem som leder skolan avgör hur skolan arbetar med PR. |
|
För ytterligare information kontakta richard.gatarski@skolmarknad.info