Seminarier: Jag åker till BETT i januari

Mellan den 14 och 17 januari går BETT, "världens största event för utbildningsteknologi", av stapeln i London. Jag åker dit. Mer info om mitt besök (på engelska) ger jag i ett inlägg i Weconverse.

Intressant: Politik & Samhälle: Barn bildas av bankerna

Vi människor lär oss allt mer utanför skolan. Det senaste exemplet på det kanske vi har i Penningborg.se. Jämför mina tidigare inlägg om Ekonomikompassen här i Skolmarknad och på Weconverse.

Jag har tyvärr inte haft tid att själv ordentligt utforska Penningborgen, en tjänst från Danske Bank (se pressmeddelande). Men Privata Affärer, som för några veckor sedan utsåg Danske bank till vinnare i kategorin "Årets Folkbildare", beskriver det så här:

"Penningborg.se är en virtuell värld för barn i åldrarna 5-7 år. Den virtuella världen innehåller många spel och aktiviteter som lär barnen var pengar kommer ifrån, vad pengar är värda och hur man hanterar och sparar pengar".

Andra källor, tex Allt Om Barn, noterar att banken informerar skolor om att Penningborgen finns. Dessutom säger Danske Bank att det är frågan om en internationell satsning. Och att fler initiativ är på gång. Bland annat ett satsning för äldre barn som kommer under 2009.

Nu är bankernas kunskapande för dom små knappast en nyhet, vi äldre brukar ju gärna tjata om "Lyckoslanten". Kommer du ihåg vilken bank som står bakom den? Om du gör det, och samtidigt känner dig lite stolt över ditt minne, då fnissar man nog förtjust hos banken i fråga. Då har dom ju verkligen lyckats i sin marknadsföring.

För mig är det riktigt intressanta hur Penningborgen, Ekonomikompassen och liknande tjänster på Internet ser ut och fungerar. Dom är så cooola!. Den senare erbjuder dessutom en social plattform. Det är långt ifrån det tråk som många skolor och traditionella läromedelsutvecklare tar fram.

Inte sjutton behöver barn sitta i skolan framför en utrangerad dator bakom en hysteriskt låst brandvägg. Nej nu kan dom lära sig ett och annat, förlåt - tusen och mer - hemma, hos kompisen, på resan och var dom än är.

Intressant: Politik & Samhälle: Tävlingsbloggen Stjärnkikarna betalanserad

I natt betalanserades Stjärnkikarna, där jag fått uppdraget av .SE att vara bloggredaktör. Den grafiska formen (läs WordPress-temat) är inte klart. Men grundidén, några introverta inlägg och dom första medverkande bloggarna finns på plats. Så här beskriver vi upplägget:

“Här bloggar några utvalda människor som på bästa sätt vill hjälpa svenska elever att bli mer aktiva på webben i skolarbetet . Det vi publicerar är ett komplement till tävlingsportalen Webbstjärnan.se. Stjärnkikarna är med andra ord Webbstjärnans officiella blogg”.

Webbtjärnan 2009 är i sin tur en tävling där elever på svenska gymnasieskolor kan göra en webbplats av skolarbetet och vinna 20 000 kronor. Arrangören .SE står för allt som behövs, dvs domännamn, webbhotell, verktyg, utbildning, mm. För ett år sedan fick jag i uppdrag att utarbeta en tävlingsidé, som till hyfsat stor del påverkat upplägget. (Yngre elever kan utom tävlan använda resurserna men får ingen support).

Stjärnkikarna är bra att följa om du vill ha pejl på hur Webbstjärnan utvecklas, och få en ökad insikt i hur svenska gymnasieelever och deras lärare webbar på. Om du vill att dina barn/elever/lärare/skola ska fatta sociala medier och webb 2.0 - då är Webbstjärnan ett gratis verktyg som du kan bolla in.

Produktutveckling: En snabbis för dig som vill blogga i skolan

Elevers, lärares, skolledares och andra närmast berörda som bloggar i och om sin skola är en utmärkt form av marknadsföring. Det vill säga om bloggarna är publika så ger det en bild av skolans verksamhet, och förhoppningsvis en interaktion med omgivningen. Det här inlägget avslutas med några tips, men först en snabb bakgrund.

Fler och fler lärare jag möter börjar nu låta sina elever blogga som en del i undervsningen. Utan att här gå in i dom pedagogiska finesserna vill jag bara snabbt tipsa lite om den tekniska lösningen. Det finns ju en uppsjö blogghotell och bloggverktyg att välja mellan. Jag tycker det finns några viktiga saker att begrunda.

Det första har med den kommersiella sidan att göra. Många blogghotell är gratis, mot att det placeras annonser i närheten av bloggen. En del skolfolk ser själva annonseringen som ett problem, vilket det naturligtvis kan vara. Å andra sidan så tycker många att annonserna ger en verklighetscred, jämför skolans uppdrag att samverka med näringslivet. Mer bekymmersamt tycker jag det är att bloggaren inte har någon kontroll över annonsernas innehåll.

En andra aspekt är att en del blogghotell så att säga nätverkar ihop bloggarna. Mest tydligt är det kanske hos Blogger/Blogspot med länken "Nästa blogg" som presenteras på alla sidor. Den kan ju peka till vad som helst, vilket oroar en del skolfolk.

Det tredje jag tar upp rör själva ägarskapet av innehållet. Om bloggen ligger på ett blogghotell så finns ju alltid risken att hotellet försvinner (läggs ner, går i konkurs, etc) eller att villkoren ändras. Om bloggen har en webadress som är direkt kopplat till blogghotellet blir en flytt dessutom svår. Detta kan du som regel förebygga genom att mot en mindre avgift använda en helt egen webbadress.

Vad skall man då välja? Jag vill inte säga hur just du skall göra, men tycker att du bör ta en funderare på WordPress. Det är ett otroligt populärt bloggverktyg och finns i såväl hotellmiljö som för installation på en egen webbserver. Det senare betyder större flexibilitet, men också mer administration. Ett par saker som talar för WordPress är att det ständigt och snabbt förnyas med dom senaste funktionerna för webb 2.0 och att det är "öppen källkod". Det senare ar i och för sig intressant, eftersom det i princip innebär gratis. Men för mig är det värdefulla med det att det ger bloggaren inblick i open source-rörelsen. Speciellt intressant för oss som arbetar med kunskapande.

Ett sätt att gratis pröva på WordPress med egen webbadress och egen installation på en (hyrd) webbserver är att utnyttja Webbstjärnan. Det är i och för sig en tävling för gymnasieelever, men icke tävlande och grundskolor kan "anmäla" sig och bara ta del av själva webberbjudandet. (Disclaimer: .se som arrangerar Webbstjärnan är en av mina uppdragsgivare).

Det går också att på några minuter starta en blogg på hotellet WordPress.com. Om det är fråga om en skolrelaterad blogg på svenska, så verkar Pedagogbloggar vara precis samma sak, fast med ett skolfokus. Där är dessutom ambitionen att just få till nätverkande bloggar inom det pedagogiska området. Med andra ord så är det ett socialt bloggnätverk i skolsammanhang. Om ämnet är engelska, eller för skolfolk som har en internationell ambition, så är Edublogs ett trevligt alternativ (och antar jag inspiration till Pedagogbloggar). Väldigt försiktiga skolor (läs IT-säkerhet regerar) kan numera välja att på egen server installera Edublogs Campus.

Om inte detta passar, då kan du kolla mer om blogging på eTwinnings sida om verktyg för "Sharing and publishing your work" (i skrivande stund finns informationen inte på svenska). Eller kolla min bloggingguide på weconverse.com.

Lycka till!

Noterat: Ekonomikompassen en slags Lyckoslanten 2.0

Swedbank och Sparbankerna räknar nog med att på ett ekonomiskt sätt marknadsföra sig i skolsammanhang genom sin webbplats Ekonomikompassen. Se mitt inlägg "Visar Ekonomikompassen rätt?"för mer info. Ta gärna med dig frågan hur en skola kan göra nåt motsvarande för sin marknad.

Debatt: Utbildning som (dålig) arbetsmarknadspolitik

Ett av dom stora systemfelen som rör skolan är att utbildning till mångt och mycket är dold arbetsmarknadspolitik. Kort och gott, om unga människor inte gick i skolan skulle dom störa den politik som går ut på att hålla arbetslöshetssiffrorna nere genom "utbildning". Gymnasieskolan är i mångt och mycket ett sätt att hålla kidsen borta från jobben. Samtidigt kan man ju blanda in regionalpolitik också. En högskola sitter då fint. Kombinationen är lysande. Högskola=unga människor borta från arbetsmarknaden. Högskola=(offentliga) arbetstillfällen för vuxna. Gärna sådana som är akademiker och aldrig varit i någon annan bransch. Kanon, hela världen handlar om utbildning om det här får snurra på.

I går publicerade Göteborgsposten artikeln "Prao på universitet skall locka till högre studier". (Förlåt att Göteborg får klä skott här, men det är bara ett exempel). Bland annat står det i artikeln:

"Under tidigare år har eleverna på Ale gymnasium haft en fältstudievecka där de varit ute på olika företag och testat på arbetslivet".

Ett problem på Ale gymnasium verkar vara att färre elever än riksgenomsnittet går vidare direkt till högre studier. Så lösningen blir att eleverna i stället "praktiserar som högskolestudenter". Nu rör det sig dock om ett pilotprojekt med 40 studenter. Och det kan ju verka lovvärt, om det nu är så viktigt för en individ att gå direkt från gymnasium till universitetsstudier.

När jag var nere på en eTwinning-konferens i förra veckan så sa Ann-Marie Losenborg, från Utbildningsförvaltningen i Göteborg, nåt i stil med "vi kan helt enkelt inte släppa ut dom här ungdomarna i arbetslivet". Det kan vara en misstolkning av mig, men det kan ju också vara en reflektion av omedvetna tankemönster som påverkar vad vi tror är rätt/möjligt.

Alltså, jag tycker inte det är bra att skolan är så skild från resten av världen. Jag tror på alla barn och ungdomar som inte vill (och ibland hatar) att gå i skolan. Jag vet dessutom hur ineffektivt det är att ha dom som elever/studenter. Den politik som ligger bakom den här sidan av utbildningsmyntet är skurken. Inte skoltrötta elever.

Vad har det här med marknadsföring att göra? Jo, man skall aldrig sälja eller göra reklam för en dålig produkt. I det här fallet kan "högskolan" vara en dålig lösning för en skoltrött elev. Så i situationsanalysen gäller det nog att fundera ett varv till.

Seminarier: Digitala Akademins nätverksträff på Nalen

I kväll har Digitala Akademin (som "bedriver lärarfortbildning och stöd för att tillämpa IT i skolan"sin andra Nätverksträff på Nalen i Stockholm. Det hela börjar klockan 17 och slutar efter mingel framåt 20-rycket. Jag kommer att Liveblogga med hjälp av Coveritlive, där alla som vill kan kommentera under gång. Vill du sprida livebloggen vidare, eller vara med från din iPhone så har du här en direktlänk.

Observera att jag är där som deltagare, så jag har knappast möjlighet att lägga mig i det som sker på scen. Fast, frågor blir det kanske tillfälle att förmedla. Förmodligen blir det under mingeldelen inslag från min sida via min Twitterkanal. Se vidare nedan.

Noterat: Krönika om föräldrar och skolors webbplatser

Datorn i Utbildningen (DiU) publicerar i senaste numret (7-08) krönikan “Föräldrar, webben och skolan” som jag skrivit. Den börjar:

Varför lägger föräldrar så lite tid på skolan? Jag tror att en stor del av svaret är för att det är så jobbigt och tråkigt.

Varför är det så många föräldrar som tillbringar så mycket tid på IKEA-varuhusen? Jag vet att en stor förklaring har ett par decennier på nacken. Då bestämde ledningen strategiskt att det skall vara en upplevelse att handla på IKEA. Många skolor delar dock en sak med IKEA. Det tog lång tid innan de anammade webben. Fast de gör det på olika sätt.

Om du är verksam vid en skola som fortfarande nedprioriterar webben för att alla föräldrar inte har tillgång till Internet, då kan du sluta läsa den här krönikan. Ditt läge är hopplöst, och jag hoppas att eleverna och deras föräldrar snarast byter skola. Annars blir de efterblivna i den värld som ligger framför oss.

Du som vill läsa resten finner det hos DiU. (Dom har ingen kommentarsfunktion men här på Skolmarknad.info går det att kommentera, även om systemet suger – jobbar på att fixa det.)

Noterat: Viktor Rydberg verkar göra smart(are) PR

Christian Åkerhielm, som jag hade förmånen att handleda när han studerade på Marknadsakademien vid Stockholms universitet jobbar sedan ett tag på Jung Relations. Vi är Facebook-vänner och via den vägen får jag reda på en kort artikel i Dagens Media. Under rubriken "Elever gör PR åt Stockholmgymnasium" får vi reda på att studenterna Klara Apéria och Johanna Buhr-Berg valt att göra det obligatoriska 100-poängsprojektarbetet med PR för den egna skolan som uppgift. De unga kvinnorna får också extern handledning av PR-konsulten handledning av pr konsulten Josefine Brögger.

Skolan i fråga är Viktor Rydbergs Gymnasium i Stockholm.

För det första utnyttjar alltså skolan sina elever - smart!
För det andra utnyttjar Josefine Brögger PR i sin marknadsföring - smart!
För det tredje verkar Viktor Rydbergs Gymnasium arbeta med strategisk PR - mycket smart!

Möjligen blir jag lite fundersam på Josefine Bröggers insikter i sociala medier och Webb 2.0. Men det baserar jag bara på att hon inte verkar vara aktiv på nätet, och är konstigt hemlig i Facebook. (Sen undrar jag om Klara möjligen är släkt med min gamla forskarkollega Tony Apéria, numera på Nordic Brand Academy.)

Noterat: Mobil marknadsföring

Nu tror du kanske att här kommer ett inlägg om hur man kan göra reklam i mobiltelefonerna, tex med SMS, för att tex locka elever till en skola. Men icke. Som vanligt bottnar god marknadsföring i en bra produkt (vara/tjänst/innehåll) och kundorientering (insikt i marknadens förväntningar och behov).
Låt mig göra en initierad gissning. Jag tror att alla barn och ungdomar gillar sina mobiltelefoner. Jag tror vidare att dom gärna vill ha dom i skolan. Jag tror dessutom att skolan är rätt störd (irriterad) på kidsens mobiler.
Här plockar vi in Elza Dunkels, som apropå det senare säger: "Är du orolig för barnens framtid eller blir du störd av att barn kan något som du inte har kontroll över?" Citatet är taget ur artikeln Mobilen kan användas i undervisningen (UNT). Dunkels är forskare i pedagogiskt arbete vid institutionen för interaktiva medier och lärande i Umeå och artikeln är klart läsvärd.
Nästa steg blir att fundera äver marknadsvärdet i när en skola inför mobiler i undervisningen, gärna äver hela utbildningsinnehållet. Det är fullt möjligt från förskolan och uppåt. När det sedan fungerar, räkna med lite inkörningsperiod, är det dags att kommunicera detta till målgruppen (typ ungdomar i upptagningsområdet). En sista gissning, det kommer att locka elever.
Tack Daniel Erkstam för tipset om artikeln. Och om du lyckas ta dig igenom min fortfarande trassliga kommenteringsfunktion, så är jag tacksam för tips på skolor som redan gjort detta.

Intressant: Politik & Samhälle: FaktLabb, spons och källkritik

ICA börjar med skolsponsring skriver idag Dagens Media. Bra rubrik, för den gör mig nyfiken. Så jag läser artikeln och hittar något mycket intressantare. Ingressen till den korta artikeln, författad av Henrik Widell, lyder:

"Factlab, statistikverktyget för skolan, har fått en ny storsponsor, nämligen Ica. Ica blir därmed medlem i en liten exklusiv skara varumärken som genom ett avtal med Skolverket får synas i skolmiljön".

Namnet "Factlab" förekommer minst nio gånger i Widells artikel, varav två med tillägget ".se". Mot slutet står det "Sponsorerna presenteras i högerlisten, förutom huvudsponsorn DN som syns intill produktnamnet Factlab". Avslutningsvis står det käckt "Factlab utbildar för tillfället 55.000 lärare i hur verktyget fungerar och inom kort ska 1,5 miljoner elever använda det i sin utbildning."

Det kan jag väl ta som ett exempel på att man skall inte lita på medier. Morsning att 1,5 miljoner elever skall använda Factlab. Är det månne Skolverket som bestämt det? IT-mamman grubblade redan i maj över detta. Vare sig Skolverket eller Myndigheten för skolutveckling (som läggs ned vid månadsskiftet) har sökträff eller pressmeddelande om något Factlab. För övrigt så heter tjänsten inte så. Här är lite mer fakta i målet.

I maj lanserade Dagens Nyheter och OmniStat DN.factlab (www.factlab.se). Jag har med flit stavat Faktlabb i rubriken för att Google skall indexera även det ordet i mitt blogginlägg. I pressreleasen beskrivs tjänsten som "ett internetverktyg där användaren enkelt kan jämföra innehåll från världens stora statistikdatabaser i realtid". Det hela låter jätteintressant, även om jag med min akademiska bakgrund blir tveksam till vissa påståenden. Det låter lite för bra/dumt.

Vidare citeras Bosse Müller, projektledare vid Malmö Högskola, som testat systemet. Han säger, "med DN.factlab blir det möjligt - såväl i skolvärlden som för allmänheten - att laborera med informationen och ur detta skapa ny kunskap". Laborera, det gillar jag. Liksom att jag är övertygad om att man kan skapa ny kunskap av allt, rätt som fel.

Enligt Malmö högskola Personal och kompetens är Bo Möller "ämneslärare ma, fy, ke, data. Regionsansvarig för ITiS". Jag googlade lite snabbt, men hittar inget som pekar på att Müller har någon form av akademisk examen. Däremot verkar han vara ett namn i skola-IKT-sammanhang. Så vi får tills vidare nöja oss med att konstatera att DN.factlab lånar in, eller approprierar som det heter på facksspråk, varumärkena "Bo Müller" och "Malmö högskola" på ett elegant sätt.

Samtidigt tolkar jag det som att Widell med avsikt, oklart vilken, lyft fram ICA och tonat ner DN. HTML-titeln för www.factlab.se är "DN.factlab - Där fakta blir kunskap". Den tid jag surfat runt på sajten har jag bara sett kombinationen "DN.factlab". I en från resten av webbsidorna tydligt separerad högerkolumn finns under rubriken "SPONSORED BY" logotyperna för HP, Swedbank, Tele2, ICA, QlikView och Eniro". Och man måste vara idiot för att inte fatta att hela härligheten är DN.factlab, som stöds av sponsorer.

Nu vet jag ju inget om hur tjänsten kommer att presenteras inne i skolorna. Eller hur avtalet mellan DN.factlab och Skolverket ser ut, om det finns. Samtidigt kan jag inte annat än gratulera DN till kopplingen "fakta" och det egna varumärket inne i skolsammanhang. Om det nu är en bra tjänst.

För övrigt är det redan en massa andra varumärken (Posten, Arla, Tidningen i Skolan, Microsoft, Apple mfl) som länge fått visas i skolor utan att någon protesterat.

Ni som känner mig vet att jag gillar varumärken i skolan. Men samtidigt är jag rädd för att skolan inte alltid vet att välja/avtala rätt. I alla fall skall det bli kul att senare titta närmare på faktalabbet i fråga.

Noterat: Ungdomarnas hetaste varumärken

Affärstidningen Resumé (om medier och marknadskommunikation) avslöjade på ett frukostseminarium i morse vilka varumärken som ungdomar tycker är "hetast". Som vanligt skall vi ta den här typen av undersökningar med en nypa salt. Enligt Resumé bygger listan på "en kvantitativ onlineundersökning med ungdomar mellan 15 och 24 år. Under juli och augusti svarade 4 136 tjejer och killar på frågor om intressen, stil, personlighet, konsumtion, medievanor och varumärken. Undersökningen har sedan kompletteras med ett 50-tal fokusgrupper och djupintervjuer med ungdomar samt intervjuer med intressanta branschpersonligheter och butikspersonal som möter unga konsumenter."

Listan omfattar Jeans, Sneakers, Sport, Mobiler, Operatörer, Smink, Dryck, Choklad och Tuggummi. Vilka varumärken som kommer var kan ni se nedan. Artikeln i Resumé säger inget om varför just dessa varumärkesgrupper undersökts. Jag tycker naturligtvis att exempelvis något skolrelaterat hade varit på sin plats, liksom webbtjänster.

Det borde ändå vara intressant för skolor som vill marknadsföra sig att fundera på framförallt två saker.

1. Hur kommer det sig att just dessa varmärken är "heta"? Resumé noterar bland annat att "vissa hårdsatsar på marknadsföring riktad mot ungdomar, medan andra knappt gör någon reklam alls".
2. Hur kan en skola dra nytta av något av dessa varumärken? En uppenbar sak är samarbeten, tex "ingredient branding". En annan idé är att låna in element från högt värderade varumärken i det egna varumärkesbyggandet. När det gäller sport är tex Nikes ingredienser förmodligen värdefullare än Helly-Hansen.

Här är hela listan:

Jeans:
1. Cheap Monday 25,0%
2. Acne 12,4%
3. G-Star 9,6%
4. Diesel 9,5%
5. Levi's 8,1%

Sneakers:
1. Converse 24%
2. Lacoste 19,7%
3. Fred Perry 17,7%
4. Adidas 10,4%
5. Nike 6,1%

Sport:
1. Nike 29,3%
2. Adidas 29,0%
3. Puma 18,6%
4. Reebok 7,4%
5. Helly Hansen 6,1%

Mobiler:
1. Sony Ericsson 76%
2. LG 9,4%
3. Nokia 9,3%
4. Samsung 4,1%
5. Motorola 1,2%

Operatörer:
1. Comviq 25%
2. Tre 21,8%
3. Halebop 15,6%
4. Telia 13,6%
5. Telenor 8,3%

Smink:
1. Make Up Store 31%
2. Max Factor 24%
3. L'Oréal 18,3%
4. Face 7,1%
5. Maybelline 6,8%

Dryck:
1. Coca Cola 45,4%
2. Cola Zero 8%
3. Red Bull 7,3%
4. Loka 6,5%
5. Brämhults juice 5,2%

Choklad
1. Marabou kakor 45,7%
2. Kexchoklad 10,4%
3. Snickers 6,5%
4. Daim 5,8%
5. Toblerone 5,6%

Tuggummi
1. Extra 66%
2. Stimorol 21,5%
3. V6 7,9%
4. Juicy Fruit 4,6%

Noterat: Lärare som säljer sig

I går var jag uppe hos Rektorsakademien och träffade Fredrik som ska till Kina snart. Var helt enkelt nyfiken på att höra hur det går för dom och vad det blir i Kina. På köpet fick jag ett ex av boken "Håll käften kärring så vi kommer iväg nån gång! - en slags lärarhandledning". Den är skriven, eller snarare ritad, av högstadieläraren Max Entin (på Blommensbergsskolan där min son går inser jag efteråt :-). På sin webbplats www.maxentin.com säljer han sig själv, allehanda prylar och pushar för boken. Dessutom har han en MySpace-profil: favoritmax. Boken är utgiven av Rektorsakademien, och en ny är på gång. (Ser jag verkligen fram emot eftersom "kärringen" är en höjdare.)

Idag kollar jag av lite RSS-flöden och fick syn på videon nedan. Den är av (och med) före detta ingenjören John Pearson. Numera är han mattelärare i lågstadiet. I bloggen Learn Me Good (learnmegood2.blogspot.com) berättar och visar John mer. Samtidigt som han säljer allt vad han kan. Framförallt boken "Learn Me Good", egenhändigt publicerad med hjälp av Lulu.com.

Kul, kreativt och kommersiellt. För mig är det självklart att såna gärningar på ett posivt sätt hjälper till att bygga både lärarnas (framförallt Max och Johns) och respektive skolas varumärke.

Intressant: Politik & Samhälle: Inspirerande Kemisk mashup

Ta det Periodiska Systemet, YouTube, Universitetet i Nottingham och en grupp ledande kemister och vetenskapsjournalister så får du "The Periodic Table of Videos". Klicka på ett ämne och du får se en YouTube-video om det. En fräsande idé helt enkelt. Sen är det en annan femma att jag personligen inte tycker filmerna är några direkta höjdare. Just nu handlar den populäraste videon om Fosfor.

Han som skapat sajten heter Brady Haran och arbetar för BBC. Eftersom han vet att en del (sorgliga) skolor stängt av YouTube så bjuder dom på fixen "Is your network blocking YouTube? Click here to watch via another server." På den spegelsajten kan man tyvärr inte dela med sig av, och kommentera, filmerna på samma sätt som i YouTube.

Nottingshamns universitet lär få en hel del cred av den här satsningen. Fast, dom missar att ha en länk till sin egna webbplats. Smart vore nog en speciell sida som både lockar enskilda elever till högre studier och allmänna skolor till samarbete.

Det här kan vara ett svar på Magnus Helldéns, biologi- och kemiläraren i Klass 9A, fråga: Hur ska vi få intresserade och duktiga elever i biologi och kemi?

Någon därute som känner honom och kan tipsa?

Seminarier: Mjölby Gymnasium är på G

Idag hade jag ett fantastiskt roligt och stimulerande gig i Mjölby för Dackeskolan, Kungshögaskolan och därmed Mjölby Gymnasium. Jag lovade alla som var med (i princip hela personalen) att publicera mina bilder och lite länkar här samt öppna upp för en konversation. Tyvärr krånglar den här bloggen lite nu när det gäller kommentarer, så jag hänvisar till inlägget på en av mina andra bloggar - weconverse.com. Där är det öppna spjäll och jag skall snarast laga Skolmarknad.info (trodde jag skulle hinna i sommar, men det blev semester :-). Till sist, tack för en kanongod lunch! Bästa skolmaten hittills för min del (och jag uppfattade som att det inte var någon specialare för oss idag).

Mobilt: Mera mediespelare för grund- och gymnasieelever

The Journal rapporterar i artikeln "State Agencies Bring K-12 Education Content to iTunes U" om hur Apples system iTunes U, som utvecklats för podcasting i högskolevärlden, nu sprider sig till grund- och gymnasieskolor. Just nu listas tjänster från sju delstater (Arizona, Florida, Maine, Michigan, New Jersey, Pennsylvania och och Utah) i den nya sektionen "K-12" inne i själva iTunes U (direktlänk för er som har/vill skaffa iTunes).

Samtidigt skriver Rocky Mountain News om hur Microsoft genomför ett pilotprojekt i New Mexico. Det är frågan om två gymnasieskolor på landsbygden där eleverna nu kan kolla på videos och lyssna på föreläsningar i sina Zunes. Det verkar som att de ansvariga siktar på att utnyttja tiden utanför skolarna (fritiden och skolbussen) samt elevernas egna kreativitet. Elever som producerar egna poddsändningar kan nämligen få en bonus på 400 USD. Zune är Microsofts svar på iPod (ursäkta jämförelsen). Den senare ansåg Cnet vara bättre för podcasting i en färsk jämförelse. Men än så länge kan vi nog konstatera att Apple dominerar båda vad gäller spelare på marknaden och framförallt innehåll.

I sammanhanget är det också värt att notera att studenter i Storbritannien från och med September kan ta en yrkeskurs i Podcasting. Läs mer om detta hos The Guardian i artikeln Qualification in Podcasting Launched.

Jämför även med mitt tidigare inlägg Mobben mer än marknadsföring och Rektorsakademiens PIS-projekt.

Seminarier: Om skolan i Almedalen

  Almedalsvecka, egentligen semester, men jag passar på att suga in lite insikter från andra när jag ändå är på Gotland. Först satt jag på Fryshusets seminarium "Har vi en skola som attraherar 2000-talets ungdomar?". Fett fullsatt och fullt i korridoren. Framförallt är jag nyfiken på konversationer kring visioner (hur vill vi att framtiden skall blir) och vad dom ger för konsekvenser när det gäller hur vi tar hand om barn och ungdomar. De 90 minutrarna öppnas av marknadsföraren Anders Carlberg som börjar med att sälja in några av Fryshusets aktuella projekt. På det personliga gav han mig en ny bok, en DVD, några broshyrer och framförallt en varm och stark handskakning.

I övrig är det fråga om en debatt som leds av Göran Krafft från Kairos Future. Bland de medverkande finns Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, Robert Gustavsson, lärare på Fryshusets Gymnasium, Ann-Charlotte, Lärarförbundet, Jonas Berggren, Svenskt Näringsliv, Josephin Bladh, förbundsordförande SVEA och Rose-Mary Waher Schennings, grundare och rektor Fryshusets Gymnasium, idag utbildning-schef på Fryshusets KunskapsCentrum.

Rose-Mary beskriver hur Fryshusets gymnasium jobbar (ledord passionerade intressen, entreprenörsskap nya organisationsformer). Hon nämner också en undersökning från 90-talet där ungdomarna i princip tycker att skolan inte ger vad dom vill ha. Rose-Mary berättar också kort vad hon tycker är bra respektive dåligt i gymnasieutredningen. Snabbt lärande kreativitet, verbalitet kontaktförmåga inlevelse, med mera är sånt som ungdomar behöver för framtiden. Fryshuset skall starta lärarnätverket "Passion Pedagogik" som lanseras på Skolforum i höst.

Ann-charlotte tar upp vart vi är på väg (vilket inte Metta berörde i sin inledning) och vad vi behöver för den framtiden. Det finns inga visioner i Gymnasieutredningen, men LF har och hon själv utgår från dem och sina egna. Ungdomar vill ha valmöjligheter, en utbildning som kombinerar teori och praktik. Alltså bygger hon en vision på en pedagogisk idé som handlar om att lära för att lära vidare. Men man måste ha en bra bas att stå på. Hon tror att det är svenska, engelska, matte, idrott och hälsa. Men den behöver inte läras ut på samma sätt.

Jonas visar ett suddigt jordklot för att illustrera den globaliserade framtiden, något vi knappt har grepp om. Han lyfta fram "kompetens", som omfattar kunskap vilja, kompetens (och en grej till jag missade). I Näringslivet efterfrågas yrkeskunskap plus baskompetens, social kompetens, analytisk kompetens, entreprenörsskap, ledarskap och interkulturell kompetens.

Vad skall skolan vara till för, undrar Göran. Ann-charlotte att ge en bred baskunskap, för goda ämneskunskaper, kunna bli en bra medborgare och lite mer. Metta menar att vi måste ha kunskap, vi behöver tex kunniga elektriker. Hon är dessutom säker på att lärarjobben finns kvar i framtiden. Josephine, både för individen och samhället. På gymnasienivå tillit för ens egna förmåga, kunna ta ansvar. Rose-Mary, håller med men undrar hur vi skall göra allt det här. Exempelvis schemat som stökar till det en hel del. Metta hakar på det här med "hur göra". Vi måste ha schema. Robert berättar hur han och kollegorna arbetar tillsammans i projektform. Ann-charlotte tycker det handlar om professionens frihet. Rose-Mary tror att skolledare måste ta ett järngrepp på skolans organisation.

Göran glider in på värderingsförändringar. Det värsta ungdomarna vet är att tappa valmöjligheter. Ett spår som debattörerna inte glider in på direkt, utan Metta pekar på stigen livslångt lärande och Jonas följer med. Rose-Mary pekar dock på komplexiteten i gymnasievalet.

Publikfrågor. Kristina (syvare) pekar på inlåsningseffekter och lite annat Gunnar (mdh) undrar om entreprenörsskap. Annan undrar om varför ingen tar upp Folkpartiets skolpolitik.

Göran berättade att han sökt på "lust" i Gymnasieutredningen, noll träffar. Hur skall skolan utformas för att ta hand om lustaspekten? Metta hänvisar till Klass 9A. En representant från Unga Hörselskadade undrar om hänsynstagande till funktionshindrade. Metta svarade att Tobias (SVEA) undrade om ungdomarnas rätt till medbestämmande.

Själv får jag chansen att under dom sista fem minutrarna ventilera dels mina tankar om problemet med visionslösheten. Det vill säga att i stället för att diskutera visioner kring vad vi (vuxna) vill att framtiden skall vara, så debatterar skolfolk traditionella baskunskaper och betygsnivåer. Dels att skolan är en jordbruksinstitution grundad i en annan värld och att vi behöver nåt nytt. Det vill säga en annan institutionell lösning än skolan för att ge barn och ungdomar världens bästa start i livet. Det kändes som att panelen höll med, även om de fortarande gärnar pratar om "skolan" (i stället för alternativa lösningar). Och naturligtvis menar Metta att lärara kommer, och skall, finnas kvar. Göran ger sista ordet till Josephine som passar på att säga att det är visioner som behövs och skall diskuteras. (Efteråt ger hon mig SVEA:s, ännu inte tryckta, "Sveriges elevers vision om den Svenska skolan").

Göran avslutar med ett citat om visioner. Perfekt tyckte jag.

Nu (13:30) sitter jag på En skola i världsklass, Sveriges Kommuner och Landsting. Rättare sagt, jag hukar mig på golvet i en fullsatt Spegelsal med datorn i knät. Med andra ord blir det inget fylligt inlägg från det inslaget.

Noterat: ybc tar uppenbarligen mark(nad)

Hans Renman på ybc (young business creatives) är glad. Han är rektor för en ny kommunal gymnasieskola i Nacka som går från idé till verkligehet nu i höst. I sin blogg delar Hans idag med sig av intagningsstatistiken. Jag citerar:

Men det ALLRA roligaste med den här statistiken är att YBC intar en mycket smickrande tätposition i Nacka kommun (som ju i kraft av Nacka gymnasium redan har länets mest sökta gymnasium). I Nacka finns det ca 30 gymnasieprogram och inriktningar. Bygg och frisör och Samhälle kultur och Natur Beteendevetenskap och Ekonomi i Saltsjöbaden och El och Handel, mm, mm. Av alla dessa möjliga program och skolor, så sticker YBC:s två helt nya program ut. Om man tittar på vilka program som har högst andel av förstahandssökande, dvs de utbildningar där eleverna MEST gärna vill gå, de utbildningar som har den allra starkaste dragningskraften, så hamnar YBC:s två program på:

1:a plats (Businessprogrammet - 48 elever har valt det i 1:a hand)
2:a plats (IB-programmet - 42 elever har valt det i 1:a hand)

Och då talar vi alltså inte om relativa siffror, utan i absoluta tal. Trots vår förhållandevis lilla skola, så kniper vi ändå de båda första platserna, redan från dag 1

Jag hoppas verkligen, innerligt och förnuftigt att varenda skolledare, lärare, fackledare, skolpolitiker och skolhuvudman frågar sig: "Hur gick det där till?" Jag kan lova att det var inte av en händelse. Orsakerna är bland annat utmanande visioner, koll på marknaden, engagerandet av proffs, massa samarbete, modig huvudman, god marknadskommunikation, med mera. Smart marknadsföring alltså.

Är du Jante 1.0 och spontant tänker "ja, ja, men dom har faktiskt inte haft någon verksamhet. Vänta bara och se när dom skall leverera själva undervisningen". Då tycker jag du skall lyssna på Fredrik Häréns i P1 Sommar, om Jantelagen 2.0. "Du ska inte tro att du är den enda som är nåt". Och följdaktligen, kan han så kan jag också.

Sen undrar jag om det finns någon forskare som systematiskt studerar sådana här intressanta fall så att vi får mer kunskap om hur man marknadsför skolor?

Praktikfall: Mobben är mer än marknadsföring

Jag är hjärtligt trött på de tunna debatterna om mobiltelefoner som stör undervisningen och om skolor som lockar elever med mobiltelefoner och datorer. Båda sakerna borde vara lika självklara i skolarbetet som griffeltavlor och växtplanscher en gång var. Abilene Christian University (ACU) bjuder oss på ett inspirerande exempel hur man drar nytta av detta för att utveckla såväl sin undervisning som sitt varumärke.

Apple börjar den 11 juli sälja sin senaste 3G-modell av iPhone. Jodå, Sverige finns med bland dom länder som får ta del av revolutionen. ACU har tidigare jobbat fram en undervisningsmodell dom kallar Connected. Nu går dom vidare och ger alla nya studenter en gratis 3G iPhone. För dom är det ett självklart steg, eftersom 93% av studenterna sedan tidigare har med sig egna bärbara dator till universitetet. Än mer självklart blir det när vi betänker att ACU redan är igång med iTunes U. Där kan studenter och personal ladda upp/ner föreläsningar och intervjuer, uppleva det akademiska livet och utforska studentlivet, med mera.

ACU har ett par filmer om sin satsning. Den första kan du se nedan, den andra hos YouTube.

Noterat: Totlol, videosajt för sexåringar och yngre

Kolla Totlol, en ny föräldramodererad videosajt (i beta) med filmer för barn mellan 6 månader och 6 år. Jag har bloggat mer om det här initiativet på weconverse.com.

Praktikfall: Sponsrad skolresa stimulerar

Klass 9A på Hillerstorpsskolan (F-9) i Gnosjö kommun ville som så många andra åka på klassresa. Men eftersom det är olagligt att i skolans regi från föräldrarna samla in större summor pengar till skolresan var de tvugna att hitta nya vägar. Lösningen blev sponsorfinensiering och arbete utanför skoltid. De kontaktade företag i trakten och anordnade en påsksoare. Den senare drog in 8 000 kronor via inträdesavgifter och "sponsorplakat". Ytterligare 13 000 kronor fick de genom reklamutrymme på T-shirts som alla elever bar under studiebesöken i Stockholm, bland annat på Tekniska museet (där jag för övrigt höll en föreläsning för ett par veckor sedan). Personalen på studiebesöken sa inget, men tittade ganska mycket när klassen gled in.

Klassföreståndaren och bildläraren Annefrid Sjöman samt eleven Johanna berättar i ett ljudklipp från P4 Jönköping hur nöjda de är med satsningen. I ett annat inslag berättar eleven Simon om det föräldramöte där iden väcktes. En av föräldrarna föreslog att klassen skulle göra T-shirts. Tomas fyller i att arbetet med att fixa sponsorer var både roligt och utmanande (tex att få tag i all personer). En del nappade direkt och en del "fick man försöka locka".

Den ansvariga läraren Sjöman är dessutom medieskicklig och påpekar att skolan har ett långtgående samarbete med näringslivet (vilket man ska ha enligt läroplanen).  Bland annat har de ett projekt som heter "Framtidskraft". Hon säger att sponsring är absolut något Hillerstorpsskolan kommer fortsätta med.

Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket i Stockholm, säger till Sveriges Radio att det finns inget förbud mot att samla in pengar till klassresa. Förbudet gäller att ta ut avgifter från föräldrarna. Föräldrarna kan möjligen få bidra med pengar till något museibesök eller liknande. När det gäller att få in sponsorpengar så finns det "väl också en gräns för vad som är rimligt med tanke på att eleverna går i skolan och skall ha tid med sina studier".

P4:s reporter försöker också pressa Westerholm att säga var gränsen mellan sponsring och ren produktförsäjlning går. Även hon är medieskicklig och parerar frågorna flera gånger. Till slut får vi höra att hon "skulle nog hesitera som rektor innan mina elever fick ge sig ut och marknadsföra produkter". Fast, själv tänker jag osäkt på all salamikorv, majblommor, kokosbollar och annat som företag låter skolbarn (och föreningar för den delen) sälja. I mitt tycke är det bra träning i företagande. Det viktiga är att man (skolan/eleverna) är bra förhandlare och reflekterar över erfarenheterna i ett läroplansperspektiv.

Mer gick att höra klockan 15:17 (dvs 17 minuter in) i programmet Lasso (SR Jönköping) den 10 juni.

Jag försökte direkt via mejl nå Annsofi Sjöman för att veta mer. Tex om reaktioner efter P4s inslag; om dom dokumenterat externt, tex bilder på webben; vilken form av ämnesrelevans intäktsformatet hade; vilka företag som sponsrade; och vad eleverna och sponsorer eventuellt säger sig ha lärt. Dessutom blev jag nyfiken på projektet Framtidskraft. Hon ringde upp min mobilsvar ganska omedelbart. Tyvärr hann jag inte ringa tillbaks innan hon gick på semester. Men vi kanske får reda på mer senare.

I alla fall hade varit suveränt för skolans varumärkesbyggande och PR om dom på sin webbplats direkt hade haft mer information och länkar till inslagen hos Sveriges Radio.

Seminarier: Lär om ett Uttrycksfullt ledarskap

Jag noterar till min oerhörda glädje att Lena Ahlström och Lena Endre ger ett garanterat intressant seminarium på Skolforum den 27 november. Läs mer om det på Skolforums webbplats!

Jag har haft förmånen att känna Lena Ahlström i flera år, och på håll följa hur hon utvecklat sina tankar kring ledarskap och scennärvaro tillsammans med kollegorna i Akademin för det Uttrycksfulla Ledarskapet. Där har nu i flera år ledare från näringslivet och olika organisationer fått utveckla sig med hjälp av kunskaper, insikter och inspirationer från bland andra professionella skådespelare. Redan när Lena första gången berättade för mig om sina idéer tänkte jag att det här är något superintressant för alla som verkar i skolan. Något som verkligen behövs. Jämför mitt Tänk om att fatta tiden, där jag visar ett par filmer från fantastiska föreläsare (ledtråd, ingen av dom är Mona Sahlin).

Så om du skall till Skolforum, missa inte denna chans!

Noterat: Webbstjärnan 09 öppen för anmälning

Från och med idag kan du som är lärare anmäla dina elever till tävlingen Webbstjärnan 09. Det är en suverän möjlighet att utveckla dig och dina elever i hur man publicerar, och inte bara tar emot det som finns, på webben. Tävlingen beskrivs kortfattat så här:

Gör en webbplats av skolarbetet. Täv