Det slår/irriterar/bedrövar mig att många av dom fantastiska lärare jag stöter på i och genom sociala medier verkar vid skolor som för mig är obekanta. Det vill säga att lärarna i fråga mörkar/undviker/hymlar om vilken skola dom arbetar på.
På måndag kväll är det TeachMeet Skolforum 09,
“ett informellt möte för lärare, gjort av lärare. Det är för oss som är intresserade av IKT i klassrummet. Ett härligt, intensivt och inspirerande möte med kollegor, nätverkande i en trevlig miljö och mängder av exempel om vad som händer ute i klassrummen idag”.
Jag planerar att livesända hela härligheten på www.bambuser.com/channel/TMskol (och hashtaggen är #TMskol). Här är en liten teaser:
Mötet är en okonferens och vi lär vara väldigt uppkopplande. Med reservation för en verkligt slarvig (ont om tid) minianalys, är det skrivande stund:
- 4 organisatörer. Samtliga anger var dom verkar (skolor i Nacka regerar)
- 43 detlagare. Två är “bara” individer utan organisatorisk koppling. Åtta stycken namnger sina skolor och har en länk. Lika många gör samma sak med sin huvudman (ingen skolenhet angiven). Och 12 har någon annan organisation än en skola/huvudman som organisatorisk tillhörighet. Resten anger bara någon slags namn/organisation.
- 8 mikropresentatörer (7 minuters). Tre har skrivit namnen på sina skolor (och några är inte på en “skola”)
- 1 nanopresentatör (2 miniuters). Namn och skola angiven.
I min skalle ger TeachMeatet en förstärkt bild av att Nacka kommun och Årstaskolan är på och fett intressanta. Båda hade redan en stark position i mitt medvetande och deras närvaro på TeachMeatet cementerar bilden. Sen får jag faktiskt gå tillbaks till listan för att påminna mig om någon annan skola/huvudman. Fredrika Bremergymnasiet lyser starkast för mig (för där har jag än gång pluggat), och ett lag därifrån vann pris i Webbstjärnan 09 (en av mina uppdragsgivare).
Gör gärna en snabbtitt själv i deltagarlistan och fundera över vad du ser – och inte ser. Det är en gammal sanning att repetition är nödvändigt för att saker skall hamna i långtidsminnet. Du lär nog inte missa sponsorerna (e-utvecklarna i Nacka och Webbstjärnan). För där är det direkta synliga kostnader inblandade och då krävs det motprestation.
I mitt tycke är alla som kommer till mötet fantastiska människor. Och om dom jobbar på en skola så borde jag, och alla andra, få reda på det. Dessutom är de deras ansvar att se till att den saken sker. Men dom kanske inte vill (vilket i så fall är konstigt).
Varför är det så få som aktivt marknadsför (sin skola)?
Jag vet inte. En deltagare har jag frågat i ett annat sammanhang. Svaret blev ungefär “inte tänkt på, jag kanske ska fråga om lov”.
Vad säger man om sånt?
Min grundsyn är att allt som alla gör på en skola på ett eller annat sätt är marknadsföring och därmed påverkar skolans varumärke. Därför skall man göra bra saker och ständigt tjata om vilken skola man arbetar på.
Skolan och dess huvudmän bör i sin tur hjälpa medarbetarna att rita och underhålla en sådan god cirkel.
Jag, vet inte vad det beror på, men jag kan säga att en anda som råder i många sammanhang är ”jantes” och det kanske är en förklaring till varför lärare inte uppmuntras eller känner sig uppmuntrade att våga marknadsföra sin skolan.
Jag upplever ofta att diskussionen kring skolan är negativ, och ingen vill ju beskyllas för att ge sin skola dåligt rykte. Min rektor var t.ex tveksam till att vi skulle få använda vår logga i samband med mina elevers utåtriktade skolarbete på nätet.
Jag undrar ofta vem lyfter den gode läraren, och yrkesgruppen lärare? Och om ingen gör det hur ska lärarna orka lyfta sig själva?
Pedagogik är svårt att förklara för allmänheten. Det går lätt att peka på antal elever och lärare, prov och betyg, men hur förklarar man lärande och yrkeskunskapen att lära ut? Vad är lärande?
Med en blogg visas mer av det som händer i klassrummet som tidigare bara stannat inom skolans väggar. Elever, lärare, föräldrar och skolledningen ser vad som händer. Det virtuella klassrummet blir transparent i mötet mellan pedagogiken och tekniken.
Det är ett gigantiskt lyft för de lärare (ofta kvinnor?) som aldrig annars syns och har svårt att motivera en bra lön. De lärare som har mer tekniska ämnen (ofta män?) som fysik, kemi, matematik, datakunskap lämnar spår i form av uppgifter och prov och utgifter i budgeten. De syns redan i skolvärlden. Nu äntligen syns även pedagogiska ämnen.
Får jag skriva så här, ska jag inte vara Jante och fokusera på tekniken? Jag tycker jag har all rätt att göra det som studerat just mötet mellan pedagogik och teknik i flera år på universitetet.
Lars, tack för kommentaren – men jag förstår inte riktigt vad du vill säga.