månadsarkiv: september 2006

Lär av det gamla glaset

Jag har funderat över en grej och har kommit fram till några svar samt strategiska rekommendationer. Men jag tänkte att ni därute skulle fundera själva en stund. Om ni har tid. Det tar ju tid att tänka. Det kanske är bättre att fortsätta, lite ogenomtänkt, som förut. I samma riktning liksom.

Ni har säkert hört om glaset. Det vill säga hur man kan se på ett glas där vattenytan är i höjd med mitten av glaset. Antingen är glaset halvfullt eller så är det halvtomt. Den positivt lagde säger:” Whow, se där ett halfyllt glas. Tur att det inte är tomt. Vilket tur att vi har glas. Vill jag kan jag fylla på mer. Men jag ska smaka lite först för det ser gott ut.” Vad den negativa kan tänkas säga vill jag inte ens skriva. Och det skall ni inte fundera på! Däremot på följande.

I onsdags konstaderade den fackliga tidningen Skolvärlden (Lärarnas Riksförbund) att Löneutvecklingen för svenska lärare bland de sämsta. Det är inte någon nyhet, utan en titt på en OECD-rapport från 2004. Jag vet inte varför dom publicerade artikeln och tänker heller inte fråga. Det finns en annan fråga som är mycket viktigare.

Vad uppnår Skolvärlden med artikeln?

Utan PR ingen vinnare – fallet SuperG

Genom Skolportens dagsbrev uppmärksammade jag idag att poddsändningen SuperG vunnit pris i en språktävling anordnad av Nordiska ministerrådet. Skolporten hade i sin tur plockat nyheten från en kort artikel i tidningen MacWorld. Där hade journalisten i sin tur blivit informerad genom ett pressmeddelande från Broängens skola (där SuperG produceras).

Kort sagt, och jag har sagt det förut. Mediehantering är inte bara att vara förberedd på frågor i kris från en kritiskt granskade presskår. Det är också att hjälpa medierna göra sitt jobb som också handlar om att uppmärksamma positiva saker i skolans värld.

Det är naturligtvis värdefullt för dom berörda i Broängen att få ett pris. Men det är lika, ibland mer, uppskattat att bli omtalad i bra mediesammanhang – i det här fallet MacWorld. Och det kräver aktivt arbete med medierlationerna.

Tandvård – smart verksamhetsutveckling i skolan

Mitt förr inlägg kom ur Marianne Westerlunds spännande MBA-projekt. Marianne är till vardags klinikchef på Folktandvården i Högdalen och hon berättade om en spännande grej dom gjorde för några år sedan. Det var problem att få många av barnen i Rågsved att komma till tandläkaren. Så Marianne var smart nog att göra en mobil klinik som flyttade in i Rågsvedsskolan. På det sättet nådde dom 2004 under våren 90% av alla elever. Detta finns kortfattat beskrivet på Dentalvision. Marianne berättade också att projektet utökats sedan dess och att allt pekar på att det är mycket uppskattad av alla berörda.

(Under SvT:s temakväll om skolan i lördags berättade den nyutexaminerade läraren Daniel Pavlica om sina första erfarenheter på Rågsvedsskolan. Dom har dessutom en ny rektor, Annika Hedås Falk. Månne har vi här en ny kandidat bland dom bra exemplen på Skolutveckling…)

Vilka är dom bra exemplen?

Jag fick idan en fråga från några studenter på Handelshögskolan i Stockholms Executive MBA program. Med deras tillstånd publicerar jag mejlet här (jag har lagt till länkarna) – och mitt svar.

Hej!
Jag heter Marianne Westerlund och går Executive MBA på Handelshögskolan. Jag samt två kurskamrater skall genomföra ett affärsutvecklingspojekt på en skola. Huvuduppgiften är att att förbättra marknadsföringen av skolan samt även titta på möjligheter till verksamhetsförändring i form av förändrad schemaläggning ( fler elever, oförändrat antal lärare, bättre ekonomi)
Jag fick i samband med detta ditt namn av Micael Dahlén. Vi letar framgångsrika exempel på marknadsföring av skolor, gärna också kontakt med skola som genomfört ngn form av skiftgång för eleverna.

Vore mycket tacksam om du kunde ta dej tid att fundera på om du kan/vill hjälpa oss med detta?
Med vänlig hälsning,

Marianne Westerlund

Hej Marianne och kurskamrater,

Vilket otroligt bra utvecklingsprojekt! Tyvärr har jag på rak arm ingen lista över sådana skolor.
Försökte för några år få till forskningspengar för det, men icke. Ett uppenbart exempel är
Rinkebyskolan. Jag tror också att Broängen (i Borkytka) kan vara en kandidat.
Tips på vägar att leta vidare kan vara att höra med Fredrik Jeppesen (jag CC:ar honom)
och kolla det jag skrev om Qualis, som kan ha förslag på skolor:

Ett uppenbart, och politiskt intressant, alternativ kan också vara att fråga Myndigheten
för Skolutveckling
. Det kan vara så att dom vet ännu mindre en jag, och då är det
otroligt pinsamt, jämför rapport om Attraktiv skola

Lycka till och hör gärna av er (löpande 🙂
/richard

Skillnaden mellan MP3-spelare

Häromdagen fick min son idén att komplettera sin PDA (som kan spela mp3-filer) med en ”vanlig” MP3-spelare. När jag frågade varför så tyckte han det var en bra idé att ha med sig den i skolan. Typ när han jobbar med nåt eller när det är tråkigt. Jag sa – lycka till, eftersom jag gissar att skolans pedagoger inte fattar…

Apropå fattar. Har ni hört den om att på förra årets topplistor över barns önskeklappar, så tog en iPod första platsen. På andra plats var det nåt annat och på tredje en mp3-spelare. Där har ni värdet av varumärket iPod (som ägs av Apple). En del svenska skolor har nu börjat förstå värdet av ett varumärke, även om inte alla vilket jag märker när jag föreläser om Skolrelaterad Marknadsföring.

BBC rapporterade häromdagen från en skola där biträdande rektorn tänker ge bort MP3-spelare till 250 studenter om dom klarar sina uppgifter. En poäng, förutom att dom lånar in värdet av varumärket iPod, är att eleverna med iPoddens hjälp kan ta del av lektioner dom missar. Rektorn sägs vara inspirerad av USA och Australien. Han har naturligtvis (sic!) fått hård kritik från olika håll.

Så blir det när man inte fattar…

p.s. Använd din mp3-spelare för att lyssna på mors – milton (det är sonen) och richard (det är jag) snackar. d.s.

Tänk om kunskapande former

För drygt 10 år sedan läste jag en doktorandkurs inom filosofi-programmet på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Mitt kurspapper döpte jag till Känsloskap och företagande, med undertiteln Centio Ergo Vivo (jag känner alltså finns jag). Mitt inledande resonemang var: Känslor, liksom tankar, finns i oss. Tankar kan fästas på papper. Var fästs känslor?

Utgångspunkten var Ongs redogörelse i boken Muntlig och skriftlig kultur. Min grundidé att dom moderna människorna är vad dom är mycket beroende på hur skriften och böckernas värld format dom. Kanske en oundviklig konsekvens när det endast var i bokfrom som tankar/känslor kunde färdas över tid och rum. Men, som vi alla vet har vi sedan många år många andra medieformer att manipulera känslor/tankar med. Även om det var få förunnat att skapa rörliga bilder och ljud när jag skrev kurspapperet. Idag är läget helt annorlunda.

Kanske är det därför många medelålders moderna människor mässar om litteraturkanoner. Det vill säga, dom är rädda för att människan blir annorlunda i en framtid utan böcker. Jag har länge vari t övertygad om att det blir så. Våra barn blir helt annorlunda människor än oss. Det är inget att vara rädd för. Tvärtom det är en möjlighet. Och man kan förvalta den möjligheten som till exempel Anders Carlberg gör i 4-generationsmöten.

Jag skriver det här nu, för att ”När Fredrik Lindstrand arbetade som socialsekreterare märkte han att ungdomarna i hans grupper saknade uttrycksmedel för att presentera sin egen värld, på sitt eget sätt”. Alltså jobbade han fram en doktorsavhandling på Lärarhögskolan i Stockholm. Den heter Att göra skillnad: Representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film och presenterades nyligen i Skolporten (där jag tagit citaten).

Fredrik fann bland annat att ”En viktigt del av avhandlingen handlar om att koppla form till ett innehåll – eleverna förmedlar ju sin syn på världen genom sina bilder. Avhandlingen kan bidra med en bild av potentialen i ett reflekterande arbete, vad som händer när vi ger det en form”.

Vad har detta då med marknadsföring att göra? Musik är ett av marknadsförarnas främsta vapen (men det är ett biämne i skolan). TV-reklam ersätts av virusvideo på webben (som stängs ute genom brandväggar i skolan). Sociala medier med bild, ljud och video är senaste grejen i den kommersiella världen (skolan fokuserar e-mobbing).

Lärare röstar under tiden om lämpliga verk i en svensk litteraturkanon.

Heja Fredrik, du formar framtidens lärare.

Donors Choose, intressant på många sätt

Jag fick idag ett nyhetsmejl från TypePad (en av världens största blogghotell). Där uppmanar dom sina användare (bloggare och poddsändare) att stödja ”public schools” genom att vara aktiva inom DonorsChoose. På den webbplatsen kan lärare skicka in projektförslag och ange behovet av material och bidrag. Vem som helst (”Citizen Philantropists” kan sen söka efter projekt som dom vill bidra till. Under gång ser man målet och hur mycket projektet fått in.

Vad TypePad nu gör, förutom att peka på möjligheten, är att koppla in bloggare som ett medium i detta. DonorsChoose har en kampanjsagt som heter BloggersChoose. Där kan bloggare utmana sina läsare att samla ihop en viss summa pengar. TypePad har sedan skapat en speciell ”Widget” (slags plug-in till blogghotellet) som gör att i princip med ett par knapptryckningar kopplar en enskild bloggare in sin utmaning i sin blogg. På BloggersChoose finns det dessutom en massa sociala grejor som hela bloggosfärens grundteknologi och en Blogger Challenge Leaders. Listan baserar sig på hur stor utmaningen är (störst nu är Californa USD 250 000 back to school challenge…, men Tomato Contest har redan samlat in sina USD 30 000.

Jag gillar det här av flera anledningar. För det första är det ”bottom up”, dvs det börjar med att en lärare vill göra nåt för sina elever. Sen bygger det inte på någon ansökan, utan en uppmaning till dom som vill att stödja. (Lite bättre förspänt i USA eftersom donationer är avdragsgilla där). Sen är det naturligtivs det faktum att allt bygger på dom nya sociala medierna (och inte telemarketing eller direktreklam).