För ett litet tag sedan berättade Apple för mig att dom skulle komma med en intressant lösning utvecklad för skolmarknaden. Idag lanserar Apple Apple Podcasting Server – en plattform för att producera och distribuera podsändningar (podcast). Det är mycket intressant att Apple, som satsar mycket på podsändningstekniken, tar nästa stora steg med riktning just på utbildningsmarknaden. Med deras ord ”Using podcasts to produce and distribute this content means students, parents and educators can experience learning everywhere”.

Fram till nu har Apple bara direkt stött ljudproduktionen (tex via Garageband) och katalog/prenumeration (via iTunes). Nu tar dom alltså steget fullt ut och erbjuder också tjänster för att publicera podsändningar i Apple-miljö.

Apples paket verkar bestå av tre delar.
1) En integration med deras webbserver Mac OS X Server v10.4.
2) En open source bloggtjänstlösning baserad på Blojsom, där man inkluderar avsnitten från sin podsändning i blogginlägg (den vanligste lösningen för att skapa RSS-matningen).
3) Integration med iTunes.

Apple har också publicerat en Podcast Creation Guide (i pdf-format) där man steg för steg kan lära sig vad som behövs och hur man gör allt ifrån spela in till publikation av sin podsändning på Internet.

(Lyft på hatten till Micro Persuasion, via Jonathan Greene för tipset).

Stockholmstidningen City skriver idag att 14-åringen Laura Marino fixade flextid i skolan. Läser man mer noggrant så verkar det som att Laura börjat öppna en väg mot en än mer flexiblare skola, men än så länge är själva flextiden inte införd (vilket enligt artikeln prövats med gott resultat på ett 20-tal skolor i landet).

Med ”greppar läget” menar jag dels att (vissa) skolors huvudmän anpassar sig till dagens verklighet där inte alla arbetar fabrikstider. Dels hur bra det kan gå när våra ungdomer får en chans att arbeta utanför skolan. Det hela började nämligen med en motion som Laura skrev när hon praoade på kommunen.

Som jag tidigare bloggat om så hjälpte vi (förutom jag, mässexperten Johan Lange och formgivaren Erik Roos) Bromma Gymnasium med hur dom utvecklade sitt deltagande på årets Gymnasiemässa i Stockholm.

I går fick jag reda på att Stockholm stad i sitt intranät konstaterar att Bromma Gymnasiums monter låg i toppen (tvåa efter Norra Real och Östra Real) på listan över besökta montrar (se skolans veckoinformation). Att Bromma Gymnasium visste vad besökarna vill ha (information om programmen, få med sig broschyrer och träffa elever) är förmodligen den viktigaste orsaken till nöjda besökare. Sen hjälpte till med att coacha, skapa uppmärksamhet, locka in och följa upp.

Stockholmsmässan utsåg i och för sig Spånga Gymnasiums som vinnare av ”Bästa monter”. I min mässcast tar kommenterar jag deras monter och håller med om att den var mycket bra. Fast förmodligen med en relativt mycket större budget.

Skolmaten, en av mina gamla käpphästar, har dykt upp som en mycket viktig ingrediens (sic!) i hur elever, föräldrar och personalen uppskattar en skola när jag jobbat med undersökningar åt tre skolor i Bromma stadsdelsnämnd.

För några veckor genomförde Innerstadspress en undersökning bland 600 elever på 21 högstadieskolor i Stockholm. Bland stadsdelarna vann Östermalm som hade ett medelbetyg på 10 poäng (av 20 möjliga). Fredrikshovs slott skola placerade sig totalt bäst med sina 16,2 poäng. Enligt de artiklar som bland annat finns i Östermalmsnytt vecka 48 och 49 (se deras pdf-arkiv) så uppskattar eleverna ofta salladsbordet mer än själva maten. Journalsterna menar också att det verkar som att mat som lagas i skolornas egna kök får högre poäng än den som levereras av andra.

Fredrikshovs slott skola är skickliga nog att uppmärksamma berömmet på sin hemsida. Engelska skolan norr (som fick sämst betyg av Östermalmsskolorna) är dock smarta nog att ingenting säga på sin webbplats.

Den amerikanska organisationen Word of Mouth Marketing Association (WOMMA) har nyligen startat en blogg som heter WOMBAT (WOM basic training). Naturligtvis en hel del inlägg som handlar om deras organisations verksamhet, konferenser, etc. Men här och där givande inlägg med viktiga aspekter på hur man hanterar mun-mot-mun (eller ryktet). Ingenting än så länge handlar direkt om skolan, så översättningar till er bransch får ni göra själva.

Vi hjälper just nu, på kort varsel, Bromma Gymnasium med deras aktivitet på Gymnasiemässan. Självklart vill vi utnyttja Internet i montern. Dom om min förvåning när Stockholmsmässan tar nästan 3000 kronor för att dra en sladd till montern. Och trådlöst erbjuder dom över huvud taget inte för utställarna. Allting har ett pris, det svåra är att sätta rätt. Men, det är klart. Vill man hindra skolorna att använda befintlig teknik så skall man ju prisa bort dom. Hemma kostar bredband ett par hundringar i månaden, men det är ju en annan femma.

För er som lyssnar på min podcast (podsändning) Skolsmart är det vid det här laget uppenbart att skolor på alla nivåer börjat använda MP3-spelare i skolan. Massmedierapporteringen har än så länge dominerats av att barnens teknik, som mobiltelefoner och MP3-spelare, är ett störningsmoment i undervisningen. Exempelvis Aftonbladets artikel Glöm lappen – nu fuskar vi med mp3. Det får väl sägas vara en typisk reaktion från en vuxenvärld som inte förstår den nya tekniken. Tack och lov finns det dom som greppar läget.

För ett halvår sedan noterade jag en lärare som insåg att skolan konkurrerar med MP3-spelare, dokusåpor och Internet. Går man ett steg längre som kan man se dessa verktyg som en konkurrensfördel och inte ett hot. Och det är precis vad podcasting i skolor handlar om. Självklart handlar det om pedagogiska poänger, men jag vill också lyfta fram konkurrensefördelarna. Det vill säga att se exempelvis MP3-spelare och podcasting som ett sätt att göra skolan mer meningsfull, upplevelsebaserad och att samtidigt få en roligare relation med omvärlden, tex föräldrar.

Det börjar nu finnas gott om data som stödjer den idén. Dom som inte tror mig får gärna lyssna på 9-10-åringar som själva berättar. I förrgår publicerade Washington Post artikeln Ipods fast becoming teacher’s pet. Där kan man läsa bland annat om en förälder som säger ”Idén är helt fantastisk. Jag kan höra vad min dotter håller på med. Vi kan berätta om det för hennes mor/farfäldrar som kan lyssna var dom än är” (min översättning).

Jag har hört att minst tre svenska grund/gymnasieskolor podcastar. Det är Super G i Broängen (grundskola i Tumba), Minervaskolan i Umeå (gymnasium), och Lemshaga Akademi (grundskola i Ingarö). Broängens initiativ har synts och hörts i både tidningar, radio och TV (förutom bloggo/poddosfären där dom flesta vuxna än så länge inte finns).

På en lite högre utbildningsnivå är både högskolor och universitet allt aktivare. Nu senast erbjuder Stanford University ljudfiler (föreläsningar, musik, talböcker, mm.) ljudfiler i Stanford on iTunes. Dessutom publicerar dom podcasten Entrepreneurial Thought Leaders.

Update 2005-10-24: University of Washington håller också på med ett pilotprojekt där föreläsningar podcastas.

I onsdags förra veckan (5 oktober 2005) publicerade Svenska Dagbladet ”SvD guidar till utbildningar” i nyhetsdelen (tidningen första del, de övriga är Näringsliv respektive Kultur). Guiden omfattar totalt 10 sidor, plus bild och kort ingress på förstasidan (ca 1/3 av utrymmet).

En intressant sak är fördelningen mellan ”redaktionellt” material (ca 30%) och annonsutrymmet (ca 70%). OBS, jag har inte mätt millimetrar, utan gjort en grov uppskattning. Bland helsidesannonsörerna finns DesignGymnasiet, John Bauergymnasiet och Hästsportens riksanläggningar (Wångens Travgymnasium, Strömsholms gymnasium och Flyinge Hippologigymnasium). Tre gymnasieutbildningar har köpt halvsidor och sen varierar storleken nedåt. De enda kommunala skolorna som annonserar är Rudbeck (ca 1/6 sida) och Gymnasieförvaltningen RGD/RGH i Örebro (Riksgymnasium för döva respektive hörselskadade, ca 5×5 cm).Allt annonsutrymme är för skolor/koncerner, med undantag för några pluggar för SvD och Mediearkivet.

SvD:s annonsavdelning uppger att normalpriset för en ”helsida i nyhetsdelen ligger på 135 000 kronor”. Sen är det så att man brukar kunna förhandla lite med priset och förmodligen kan skolor få ett lägre pris.

Jag sitter just nu och lyssnar på Paul Lainis från ACNielsen. Han talar på Dagligvarubranschens höstmingel om fem trender i USA och Europa. I korthet handlar dom om en åldrande befolkning, etniskt diversiferade konsumenter, tidsbrist, fokus på välbefinnande och Internetkopplingen.

När det gäller välbefinnande berättar Paul en hel del om barn och skolor. Han säger bland annat att New Jersey (delstat) var först med att förbjuda läsk och godis i dom offentliga skolorna. I Florida kan tydligen föräldrar online bestämma vad deras barn får äta i skolan. Dessutom pågår sedan ett tag många försök i knappt 20 delstater att införa en Junk Food Law. (En Google-sökning på ”Junk food” law school ban ger just nu 264 000 träffar i min dator). Enligt Paul har Californien en sådan (på gång?, jag hittar inte i hastigheten några fakta).

Några andra detaljer är att en del detaljhandlare i USA erbjuder hjälp från sjuksköterskor i butiken, ”eftersom ingen har tid att gå till doktorn”. Tesco erbjuder möjligheten att sampla päng i utgångskassan som till slut kan användas för en juste begravning, ”den slutgiltiga utgången”.

Classcaster är en ny tjänst från The Center for Computer-Assisted Legal Instruction (CALI), ett icke vinstdrivande konsortium för juridiska högskolor. Med hjälp av Classcaster kan lärare, elever och bibliotekarier både blogga och podcasta i undervisningen. Tänkte det kunde vara ett intressant exempel, även om det är på högskolenivå.