månadsarkiv: april 2005

Lär av dom ”lurade”

Collage Konrad och citat

Av en händelse råkade jag surfa in på Konrad, ”en webbtidning för ungdomar om konsumtion och livsstil. Tidningen samproduceras av Konsumentverket och Botkyrka Mediecenter”.

Där finns massa nyttigt som skolledare, lärare och skolans övrig personal kan lära sig när det gäller hur man marknadsför en skola och dess innehåll. Det enda som krävs är en om-tanke. Det vill säga att ni vänder på perspektivet som Konrad har. (Konrad har i mångt och mycket vänt på det dominerande perspektivet när ämnet marknadsföring lärs ut).

Ta till exempel artikeln Snygga expediter säljer bättre. Här beskrivs hur butiker ”lurar” kunderna att köpa mer. Tänk nu att din skola vill använda samma grepp för att ”lura” eleverna att lära sig mer. Om det känns svårt/oetiskt/idiotiskt så fundera ett ögonblick på hur ofta pedagoger ”lurar” elever att lära sig sånt dom till en början inte vill”.

Jag vet att många av (kunderna uppskattade) butiker växt och blivit lönsamma efter strategiskt och insiktsfullt arbete. En sån insikt är att säljpersonalens utseende, klädsel, attityder, empatiska förmåga, mm. är ytterst viktigt. Utan att ha en aaaaning om det gissar jag att man på statliga rektorsutbildningar och lärarhögskolor inte får lära sig ett dugg om sånt. Jag känner dock till några skolor där personalen klär sig på ett genomtänkt sätt. Vet ni fler?

Andra viktiga saker, när man talar butik, är dofter och ljud. Men det skall jag återkomma till.

Färska tankar om reklam

Bild från QuickWises presentation

Jag sitter på Stora Annonsördagen 2005, som mer eller mindre öppnar med barn, skola och reklam. Efter att VD för annonsörföreningen inledett dagen berättar QuickWise om en aktuell mätning av vad svenskarna tycker om reklam. Undersökningen är genomförd på Internet, vilket enligt QuickWise betyder drygt 70% representativitet (eftersom alla svenskar inte kommer åt undersökningen). Alla bilder från dagens presentationer kommer att finnas på www.annons.se från och med i morgon fredag. De har redan nu ett pressmeddelande om saken (som enligt min bevakningsagent på Agent25 redan fått stor spridning). Här är i all hast några siffror från QuickWises undersökning. OBS, jag kan ha antecknat några felaktiga uppgifter, så kolla med källan.
Dels har (som bekant) svenskarna, liksom människor i andra delar av världen, en ganska ambivalent inställning till reklam. Ur undersökningen:
5% tycker inte att reklamen är trovärdig
47% upplever reklamen irriterande
16% har satt upp ”ingen reklam tack” på brevlådan
30% har anmält sig till NIX (ytterligare 47% vill när de får reda på vad det är)
56% tycker att reklam kan ge användbara idéer
44% reklam kan ge bra idéer
52% gillar inte reklam på nätet, lägre procentsatser för radio, TV, osv.
81% tycker inte om spam e-mejl

Några områden där svenskarna är positiva till reklam är livsmedel (52%), hemelektronik (45%), skor&kläder (40%), reseföretag (35%) och så några fler som jag inte hann med att anteckna. Förutom att minst intresse fanns för finansiella tjänster (10%).

Så kommer vi då till det intressanta, barn och skola. Att det är för mycket reklam riktad till barn och att det blivit mer påträngande reklam till barn anser runt 60%. Det skall inte förekomma reklam på förskola/dagis (86%), låg/mellanstadium (84%), högstadieskola (63%), i läromedel/skolböcker (72%) respektive högskolor/universitet (31%).

Märkvärdiga MP3-spelare i skolan

HUMlab blog (Umeå universitet) gjordes häromveckan ett inlägg apropå att en del skolor tydligen börjat förbjuda MP3-spelare i skolan.

Den norska sajten digi.no rapporterar å andra sidan att Duke University (USA) i höst delar ut 1600 MP3-spelare till studenterna. En närmare koll på projektets webbplats visar att de drog igång redan förra året och har gjort en massa intressanta saker. Har inte hunnit kolla än, men jag hoppas att de började med skolans ledning och (lärar)personal. Det var ju en av de stora missarna med diverse försök att införa IT i den svenska skolan.

Varför tar jag upp det här? Jo, delvis för att Skolsmart är gjord för MP3-spelare. Men framförallt är det ovan refererade ett exempel på hur en tillverkare av MP3-spelare tillsammans med ett universitet bygger sina varumärken. De gör spännande grejor, dokumenterar detta och gör allt tillgängligt i format som lätt kan spridas vidare i Main Stream Media (typ, traditionella medier) och nya medier. Smart marknadsföring. Finns det någon svensk skola som utvecklar denna idé?

Multipark versus skolgård

Företaget Svenska Multiparker AB ”utvecklar och erbjuder kommuner, föreningar och företag utrustning, finansiering och uppförande av arenaparker för idrotts- och fritidsaktiviteter utomhus. [De vill] vara den primära partnern till våra kunder i deras arbete med att ge barn och ungdomar en god fysik, meningsfull fritid och goda uppväxtmiljöer”.

En av deras första projekt, på uppdrag av Umeå kommun och ett 40-tal lokal företag, är nu i full gång. Det handlar om att förse Tegs centralskola med en ”cool” och modern anläggning för spontanidrott. Skolan är Umeås största med 600 elever i årskurserna 7-9. Sex av eleverna verkar som ambassadörer i projektet. De har gjort studiebesök på andra anläggningar och samlat in önskemål från övriga elever. Av någon konstig anledning står det på skolans hemsida att de skall få en ”ny skolgård”. Snacka om avcoolning jämfört med ”multipark”. Dessutom är ”aktivist” mycket coolare än ”ambassadör”.

Citat från ett av kommunens mötesprotokoll ”Arbetet med att ta fram förslag på en näridrottsplats på Tegs centralskola är ett gott exempel på god samverkan på olika plan. Detta blir den första anläggning där en samverkan sker mellan skola – fritid – och parkförvaltning för att på sikt skapa effektivare nyttjande av kommunala anläggningar. Riksidrottsförbundet samverkar på olika plan genom bidrag till anläggningen från både RF och Svenska Fotbollsförbundet. RF finansierar dessutom en forskningsstudie hur näridrottsplatsen bidrar till att skapa god folkhälsa i samverkan med Umeå Universitet och Umeå Fritid. Elevernas möjlighet att påverka tas tillvara genom att de under hela processen är delaktiga och kan följa anläggningens framväxt från idé till genomförande.”

Mer info om hela projektet finns dokumenterat hos dom inblandade.

Hur låter skolan?

Den vanligaste reaktionen på innehållet i Skolsmarts första podcast (intervjun med Mats Georgson) handlar om det bortglömda ljudet. Det vill säga att ljud kommunicerar, men att man ofta tenderar att inte tänka på det. Med undantag för dom som, Mats påpekar, jobbar just med ljud.

Det väckte tanken på att ha ljud som ett kommande tema i Skolsmart. Idag blev jag påmind om detta när SvD hade en helsidesartikel på sista sidan i Näringslivsbilagan om röst- och eventkonsultationsföretaget Röster. De ger ”Röst åt reklamfilmen”. Dom och kollegor i branschen (som Speak) är speciellt duktiga på röstens betydelse, men jobbar med marknadsföring i bred bemärkelse. Det är värt att fundera mer på det här. Kanske det finns exempel på skolor som jobbat aktivt med sitt ljud (bortom bullerdämpning i matsalen). I alla fall är jag på gång med att samla (ljud)material.

Daniel vill skrota dokusåporna

En Daniel Liljeberg startade för några månader sedan bloggen Skrotadokusåporna. Han skriver i sitt missionstatement att det är ”ett försök att skapa uppmärksamhet kring dokusåpornas destruktiva utbredning i vår media”.

Det är en tuff uppgift han tagit på sig, inte minst att bakvägen identifiera och redovisa ”namnen på alla de företag som vid varje Paradise Hotel-program valt att annonsera sina produkter”.

Själv tycker jag att en mer intressant väg är att lyfta fram, och inspirera till, en mer konstruktiv användning av såpoperor och andra medieformat.

Fritt att märka skolan

I veckan noterade jag naturligtvis att årets Barnbok som skickas ut gratis till alla skolbarn handlar om mer än läslust. Fullt upptagen med Skolsmart orkade jag inte med att kommentera, men det har andra gjort.

Ekot tog upp saken idag under rubriken Statligt stöd av varumärken i grundskolan. Ingressen är ”Till Världsbokdagen som firas på lördag skickas en barnbok gratis ut till landets alla elever i årskurs 4. Boken ska stimulera barns läsning men är samtidigt ett sätt för några privata företag att med statligt stöd profilera sina varumärken i klassrummen”. (Tack till Researcher.se för tipset).

Inget nytt fenomen, kika till exempel på tidigare titlar bland Barnböckerna och annan litteratur som erbjuds skolan. OBS, jag menar inte Freebooks böcker, för dom är klart och tydligt markerade som sponsrat material.

Café Skolporten och mediedrevet

En liten notering apropå Skolsmarts kommande tema PR och mediebilden. I onsdags förra veckan fick jag chansen att slinka in och lyssna på Café Skolportens välbesökta seminarium Vad svarar du reportern när drevet går? Tyvärr kom jag rätt sent (hade själv en eftermiddagsföreläsning hos Ragn-Sells norr om stan). Hur som helst, jag hann i alla fall med den avslutande stunden där föreläsarna Sven-Erik Tunerholt (rektor Högalidskolan Stockholm) och Claes Elfsberg (nyhetsankare tittarombudsman på SVT) svarade på publikens frågor.

Frågorna, svaren och diskussionen var mycket spännande. I princip handlade det om rektorns ansvar att göra sitt för att hantera situationen. Per Reinolf (en av Skolportens ägare) flikade också in med två intressanta inlägg. Dels att bilden av skolan är mycket positivare i Landsortspressen. Dels att om rektorerna vill få en bättre mediebild, då har dom faktiskt själva ansvaret att arbeta för en positiv bild av skolan i media. Det är inte journalisternas jobb att uppfylla skolans olika mål.

Hur det praktiskt kan gå till tipsar jag, eller rättare sagt dom jag intervjuer, mer i Skolsmarts kommande tema.

Malmö satsar på skolmat

malmo_filmatfestival.gif

De senaste veckorna har Malmö poppat i i medias nyhetsrapportering. BBCs besök i några skolmatsalar är förmodligen det som fått mest uppmärksamhet. Men Malmö har en hel del aktiviteter kring skolmåltiderna. Just nu är det Filmfestival i matsalen – uppenbarligen att samarbete med SF Bio. De färgglada matsaffisherna antyder (massor med logotyper) att skolorna har en hel del samarbete med näringsliv och intresserganisationer.