Webbplatsen och marknadsföring

I fredags var jag på Episerverdagen för att suga in kunskaper och kontakter. Ett fantastiskt och innehålsrikt arrangemang. Bland alla spännande personer jag träffade fanns Robert Sahlin. Vi kom in på gymnasieval och han nämnde sitt blogginlägg Svenska Gymnasieskolor dåliga på webben. Tack och lov pekade han också på ett bra exempel – Sågbäcksgymnasiet i Huddinge. Jag har bara hastigt kikat in där, men isses vad snyggt det verkar tycker jag. Hittills har en av mina favoriter varit från USA, dvs Mabry middle school. Dom använder dessutom både bloggar, poddar och RSS (det senare saknar Sågbäcksgymnasiet). Men, som jag noterade på mitt seminarium för kommuners informationsdirektörer – Huddinge använder RSS i andra skolsammanhang.

Fast, som vanligt är det användarna som bestämmer (åtminstone i Web Service Award). Jag har i många år försökt inspirera grundarna av Web Service Award att dra igång en tävling för enbart skolwebbplatser, men inte lyckats hittills. Men jag nöter på.

Av någon för mig obegriplig anledning var Stockholm stads webbplats nominerad till Episerver Award 2006 i kategorin Bästa webbplats offentlig sektor. Apropå att Robert i sitt inlägg skriver ”Fullständigt obegripligt att inte Stockholms stad köper in en plattform som stadens alla gymnasieskolor kan använda för sina respektive webbplatser”. Jag vet egentligen inte hur det ligger till, men jag har fått för mig att Staden (mer eller mindre) tvingar alla skolor att få in sina webbplatser i det egna usla systemet. Fult, gammaldags och ofunktionellt. Typiskt von oben-tänk.

2 tankar kring ”Webbplatsen och marknadsföring

  1. Björn

    Tjena Richard!
    Det var kul att träffa dig i fredags!
    Kul att du gillar Sågbäcksgymnasiet!
    Som av en händelse är det vi på Dropit som har gjort den också. 🙂
    / Björn

    Svara
  2. Robert Sahlin

    Hej Richard,

    tack för ett trevligt samtal i fredags. Jag vill passa på att göra några förtydliganden av mitt inlägg.

    Inlägget initierades av att jag var intresserad av att se hur bra gymnasieskolorna var på att marknadsföra sig på externa webbplatser (där potentiella nya studenter rör sig). Under den (ovetenskapliga) studien lade jag också märke till hur bedrövligt dåliga många av skolornas webbplatser var och kunde inte låta bli att kommentera även dessa då det är där trafiken ”landar”.

    Angående Stockholms stads plattform för gymnasieskolor kan man väl konstatera åtminstonde två saker:
    – Den måste vara bedrövlig så som webbplatserna ser ut
    – De måste ha misslyckats ordentligt med att tvinga gymnasieskolorna att använda den då få skolor gav intrycket av att vara byggd på samma sätt som någon annan

    Det borde finnas en god möjlighet att ta fram en lösning som tillgodoser en majoritet av skolornas gemensamma behov samt erbjuder flexibilitet att adressera deras specifika behov. En bra lösning bör inte vara ett tvång utan erbjuda en sådan nytta att skolorna väljer att använda den framför egna hack.

    För det är uppenbart att många skolor inte har resurserna i form av kunskap, tid och pengar att själva utveckla/beställa en bra webbplats.

    Ang. Sågbäcksgymnasiet så var det den mordernare designen jag avsåg och har precis som du inte utvärderat funktionalitet eller innehåll. Det är bara att gratulera DropIT till utformningen av en design som känns betydligt modernare än genomsnittet för gymnasieskolor i Stockholm, vilket iof inte torde vara någon större utmaning.

    Mycket intressant läsning du bjuder på i skolmarknad, kommer titta in med jämna mellanrum nu när jag vet var jag hittar den.

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *