En anledning till att den svenska skolan av många upplevs som dålig är fackförbundens eviga debattartiklar om hur illa det är ställt i alla möjliga skolsammanhang. Med andra ord, varumärkena Skolan och Lärare påverkas synnerligen negativt av fackens publika agerande. Varenda företagsledare vet att man skall berätta vitt och brett om verksamhetens bra sidor. Precis samma sak gör skolledare och personal jag träffat i bra skolor (populära, kunskapande och måluppfyllande). Det som är dåligt hanterar man internt, dvs rättar till bristerna utan att skrika ut dom för hela världen. Sant, någon enstaka gång kan det vara motiverat att gå ut brett, men inte alltid.

Fackledarna gör sig själva en stor fet björntjänst genom att hela tiden lyfta fram fel och brister. Kolla upp ordet björntjänst för ett slående [!] förtydligande av vad jag menar. Den här gången låter jag Metta Fjelkner klä skott för klanteriet. På DN debatt publiceras idag hennes Det behövs en total översyn av svensk lärarutbildning. Jag kan inte tolka det som annat än att hon sågar landets lärarhögskolor med en enda ful kam. Ursäkta kära ”Lärarbas [DN:s positionering]”, men hur i hela friden kan du tro att någon vettig ung/gammal lärarkandidat vill hamna i en sådan verksamhet? Så lockar man sannerligen inte folk till läraryrket.

För det är väl fackets ideala uppdrag att ta tillvara (potentiella) medlemmars intressen? Med andra ord är frågan med vilket mandat facken smutskastar sina medlemmars arbetsplatser och utbildning. Är det så att dom i olika stämmor bestämt att representanterna skall verka genom varumärkesförstöring?

Tack och lov stöter jag på bra skolor som jag kan berätta om här och annorstädes. Och igår på Rektorsakademiens nätverksträff träffade jag en lärarhögskolestudent som var nöjd med sin utbildning. Dessutom ställde han kvällens bästa fråga (ung. Vad händer med ledarskapet om skolan organiseras mer och mer á la outsourcing?). Det skall bli ett nöje att senare rapportera om honom och den miljö han forkovrar sig i. Jag är övertygad om att det finns många utbildningar och proffsiga nyutexaminerade lärare från fler lärarhögskolor, liksom de fristående alternativ som växt fram. Men vart, varför och hur det går till där vet jag inte. Synd för varumärket Lärare som skulle stärkas av flera hjältar i lärarutvecklingsbranschen. Och dessa hjältar och deras dåd skulle i sin tur stärka varumärket Skolan.

Dessutom saknar är exempel på bra fackliga åtgärder som stärker Läraren och Skolan. Tips tas tacksamt emot.