Marknaden skolar barnen

I fredags disputerade Carina Fast på sin avhandling Sju barn lär sig läsa och skriva. Enligt ett pressmeddelande från Uppsala universitet är det Pokémonkort, leksakskataloger och dataspel som gör att barn har omfattande kunskaper i läsning och skrivning redan då de går i förskolan, men varken förskola eller skola förstår att värdesätta och utnyttja dessa kunskaper.

En av dom frågor som jag ofta återkommer till när det gäller mötet mellan skolan och marknaden är om, och i så fall hur, den senare tagit över den förras roll. Skolor konkurrerar inte bara om elever, utan också med resten av elevernas liv. Med hänvisning till några inflytelserika marknadsförinigsforskare, som i mitten/slutet av 1990-talet tyckte sig se att skolans fundamentala roller (som socialisare och värderingsformare) adapterats av marknadssystemet, brukar jag lyfta fram det perspektivet på mina föreläsningar. Nu verkar det som att Carina Fast lägger fram synnerligen intressant kunskap åt det hållet.

Tidigare har jag och mina kollegor inom BAT inspirerats av Steven Johnsons bok Everything bad is good for you – why pop culture makes us smarter. Lyssna gärna på oss när vi konverserar om den boken i QritiQ. Nu ser vi fram emot att få lite svenskt perspektiv på det hela.

Jag kom till en fullsatt (säkert 300+ personer) Lärosal X på Uppsala universitet ett par minuter innan disputationen började. Typiskt nog hade hennes avhandling tagit slut, så jag har inte läst den ännu. Disputationen var otroligt intressant och väckte många tankar. Jag bara antar att betygskommitén var positivt och att avhandlingen godkändes, enligt opponenten var det i alla fall ett mycket bra arbete.

Nu fann Fast att det var illa ställt i skolan när det gäller hennes empiri. Under frågestunden undrade jag om hon kände till några exempel på svenska skolor där man på ett bra sätt integrerade populärkulturen i undervisningen. Hon svarade nej (plus en passus om att det kunde hon inte uttala sig om i samband med disputationen). Naturligtvis är det ett stort värde att hon vetenskapligt belagt hur det är, och antyder hur pedagogiken bör ta tag i detta. Men jag tycker det vore värdefullt att vi snabbt identifierar och marknadsför några bra exempel också.

Nån som känner till några?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *