Jag sitter på ett heldagsseminarium om ”Predictive Analytics” anordnat av SPSS Sverige. I korthet handlar Predictive Analytics om att genom sofistikerade dataanalyser förbättra och effektivisera en organisations marknadsföring. Det som driver den här formen av marknadsföring är en kombination av ökad marknadskomplexitet och nya (datorbaserade) verktyg. Till det förra hör en allt hårdare konkurrens, fler marknadskanaler, högre produktvariation och heterogenare kunder. Något som i högsta grad gäller skolan. Bland talarna fanns gurun Philip Kotler, som bland annat nämnde att han tycker att den framväxande automatiseringen av marknadsföringsarbetet är mycket intressant (se vårt förra möte).

Innan jag går in på reflektioner för skolvärlden, är det ett par av mina tankespår som först måste fram. För det första, av det negativa slaget, är det ett fokus på företagets egna lönsamhet och verksamhet som lyser igenom hos föreläsarna. Det handlar om att sälja mer – och att sätta egen vinst framför kundernas prioriteringar. I och för sig visar presentatörerna hur man med Predicitve Analytics kan: samla information; undvika att trötta ut kunderna med ständiga säljbudskap; få fram rätt erbjudande i rätt tid; och slutligen ta en order. Men, som ett exempel från dagen illustrerar, det är först när företaget börjar bli rädd att kunden byter leverantör som man föreslår en (för kunden mer lönsam) alternativ produkt. För det andra, och då positivt, märker jag trots allt en ökad insikt om att kunder är olika och vill ha olika lösningar. Till exempel när det gäller val av kommunikationskanal eller ”ton i budskapen”.

Vi kan sedan glida in mot skolområdet via den offentliga sektorn. När jag pratar med en av representanterna från SPSS nämner han att den offentliga sektorn utgör halva deras marknad. Han exemplifierar med CSN som börjat utreda om de kan använda Predictive Analytics för att hantera problematiken med felaktigt ifyllda studiemedelsansökningsar. Ett annat fall är den svenska läkaren som tittar på nya verktyg för att bättre bedöma vilka patienter som har störst chans att svara mest positivt på en behandling.

När det då gäller specifikt skolan så finns ”Educational sector” med bland områdena i SPSSs broschyrmaterial. Där nämns möjligheter till: ökad effektivitet vid design och administration av lämpliga utbildningsprogram; ökad förståelse för ”kunderna” för att uppnå mer effektiv kommunikation; bättre administration av resurser och budgetar; samt planering av bidrags- och marknadsföringsaktiviteter för en mer kostnadseffektiv implementering. De tar också upp ett exempel där ett ”community college” med 15 000 elever bland annat använder data mining för att få en bättre förståelse för elevernas behov. Mina kontakter nämner också att Bromma (stadsdel i Stockholm) håller på med en upphandling av den här typen av verktyg för att förbättra sin skolverksamhet. Det skall bli spännande att höra, och förmedla, mer om det exemplet.

Med skolans nuvarande regelverk och dominerande tankestrukturer känns det annars lite främmande att inspireras av företaget som vände sitt kostsamma call center till en vinstgenererande säljkanal. Däremot tycker jag att vi omedelbart borde fundera mer på hur den här typen av verktyg kan göra skolverksamheten mer effektiv, rolig och utvecklande för alla inblandade.